Inte som en Abbamusikal

HANGÖ

Syrenerna blommar och solen värmer trävillornas granna fasader. Sommaren i Hangö är vacker, så vacker att man nästan glömmer bort de mörka nyheterna som präglade fjolåret. När företaget FN-steel kom med beskedet om konkurs lades verksamheten på stålverket i Koverhar ner och närmare 400 jobb gick upp i rök.
Händelserna gick inte obemärkt förbi arbetsgruppen för Hangö  Teaterträff.

Vid det övergivna militärsjukhuset Mau Mau – en mer prosaisk miljö än trähusidyllen vid stranden – pågår föreberedelserna för årets spektakel. Ragnarök-affären är satir och musikal i ett.

På gården får publiken ta del av berättelsen om familjeföretaget Valhalla AB:s uppgång och fall.

Recessionen ligger bakom knuten och den gamle patronen Odin står inför utmaningar – ska asagudarna fusionera, utlokalisera eller förhandla med jättarna? Och kan finansvalpen Balder rädda situationen? Titelns ragnarök syftar på den stora undergången skildrad i den nordiska mytologin och antyder vartåt det lutar.
– Det går åt helvete, man söker en lösning, men det resulterar i ett allas krig mot alla. Jag tänker att det är det här som sker i Istanbul och Stockholm just nu. Men nog finns det hopp! Ragnarök-affären är också en komedi, säger regissören  Erik Pöysti.

Förberedelserna pågår natt och dag med en budget som beskrivs som ”komisk” och en fjärdedel av den önskade repetitionstiden.

Blodad tand
Det var ändå för fem år sedan som projektet fick sin början när styrelsen för Hangö Teaterträff bestämde sig för att koppla festivalen närmare Hangöborna.
– Vi ville inte vara en ”hit and run”-festival som kommer med helikopter och sedan försvinner, förklarar Pöysti.

Så föddes Storslaget vid parkdammen, en föreställning där lokala krafter och teaterproffs slog sina påsar ihop. En veritabel succé blev det med 800 åskådare på plats. Arrangörerna fick blodad tand och följande projekt, Ragnarök-affären, började gro. Också den här gången anlitade man det unga gänget Lasse Garoff, Jesper Karlsson, Hanna Åkerfelt och Janne Wass för manuset.

Men händelserna kring företaget FN-steel i somras gjorde att temat ”människans värde i det nuvarande företagsklimatet” blev ännu mer aktuellt.
– Då minns folk kanske inte längre Skogby såg och alla andra företag som före det lämnat Hangö. Snart finns det bara kvar en illaluktande korvfabrik. Basindustrin avvecklas och yrkeskunnandet försvinner. Men det brinner i knutarna också i kulturvärlden om man ser på de förhållanden som folk redan nu jobbar under. Allt ska bort, alla stöd ska bantas ner och människor lever i en konstant oro, säger Pöysti.

Föreställningen är på så sätt en solidaritetsakt gentemot Koverhararbetarna. Skådespelarna kommer att bära Koverhars blåställ och permitterade Hangöbor får se föreställningen gratis.
– Asagudarna i Valhall krigar mot jättarna som i vår föreställning representerar männen. Män över fyrtio har i dag knappa chanser att få jobb. Man ska vara 25 och ha minst tre examina för att ens få komma på arbetsintervju, säger Pöysti.

Dvärgarna i föreställningen symboliserar kvinnorna.
– De finner sig i att vara underbetalda. Så är det, kvinnor är flexiblare och får mindre betalt.

Vad hoppas du att de permitterade Hangöborna ska känna när de ser er föreställning?
– Att de är sedda! Att vi svarar på det som händer i den här regionen.

Valet av den kantstötta sjukhusbyggnaden Mau Mau som skådeplats är också ett ställningstagande. Arbetsgruppen vill göra publiken uppmärksam på att stans högsta och mest centralt belägna byggnad står och förfaller utan att någon gör något.
– Militärsjukhuset Mau Mau symboliserar en nedläggning. Några datorer ersatte hela regementet i Hangö. Men Hangö ger sig inte utan kommer med nya innovationer.

Skådespelare får inte utvecklas
Kulturpolitiskt är Ragnarök ett ställningstagande för ensembleteatern, enlig Erik Pöysti. Skådespelarna bygger läktare och röjer – bland annat far sonen Oskar Pöysti, till vardags skådespelare och t.f. konstnärlig ledare på Teater Viirus, fram med motorsågen bland buskarna på gården.
– Det är ett gigantiskt knytkalas där alla tar ansvar. Vi går tillbaka till den grundläggande glädjen i att göra konst, säger Erik Pöysti.

Är det viktigt att skildra socioekonomiska skeenden i konsten?
– Det är märkligt att vi finlandssvenskar gör det så lite när Ryhmäteatteri och finska Nationalteatern håller på med det för fullt just nu. Det finns ett gigantiskt gap mellan Abbateater och de små experimentella grupperna, men jag tänker att det borde finnas något där emellan.

Talteaterns situation oroar honom.
– Jag jobbar här med starka finlandssvenska skådespelare som inte får plats att växa på de finlandssvenska teatrarna.
Pöysti påpekar att han inte har något emot jättemusikaler som Kristina från Duvemåla men att det också måste finnas plats för ”teater”.
– Det är inte lätt att vara Odin, teaterchef, men med Shakespeare och Strindberg får man inte publik i dag.

Visstidsjobben som satt sin prägel på dagens arbetsmarknad gör det svårt att bygga upp ensembler på teatrarna, tillägger Pöysti.
– På så sätt är Hangö Teaterträff otroligt. Hangöandan bygger på stöd och kompisskap. Belöningen är kontakten, närvaron och nyfikenheten.

Ragnarök-affären har premiär på det gamla militärsjukhuset Mau Maus gård den 7 juni.

Mer om Hangö Teaterträff 2013:

Tre röster om Svenska Teaterns jätteförlust.

Intervju med arbetsgruppen bakom Cmmn Sns Prjct Finland, en pjäs om upphovsrätt och ägande.