Åttorna i Åshöjdens skola i Helsingfors har bra koll på medierna. Det är dels tack vare mediefostran som ingår i modersmålsundervisningen, men dels också för att de använder sig av ett stort antal plattformar dagligen.

Enligt modersmålslärare Crista Åberg är medier en naturlig del av vardagen och det måste återspeglas i undervisningen. I sin undervisning fokuserar hon bland annat på källkritik och ansvar.

Måste vara kritiska

Internet är den primära nyhetskällan för Matida Jammeh, 15, och Simon Perret, 14. De hittar artiklar genom att googla, eller när en kompis lagt upp en länk på Facebook.

Jammeh och Perret vet att det gäller att vara kritisk. Enligt dem är det viktigt att se skillnad på fakta, åsikter och reklam.

– I reklamer och på bloggar visas bara de bästa sidorna av en produkt. Dessutom är texterna kortare och det kan finnas information om pris eller var man ska köpa produkten, säger Perret.

– Om en youtubare bara använder produkter av ett visst märke kan det vara frågan om reklam, säger Annika Sandberg, 14.

– Det kan också hända att de väver in tips om en produkt i en diskussion. Men oftast märks det ganska tydligt, fortsätter Jammeh.

Svårt att se skillnad

Vilma Luoma-aho, professor i organisationskommunikation på universitetet i Jyväskylä, säger att den största skillnaden mellan journalistik och reklam är avsändarens intention.

– Vad vill avsändaren att jag ska göra med den här informationen? Om poängen är att du ska köpa en produkt är det reklam, säger hon.

Reklam är alltid köpt uppmärksamhet. Det problematiska är om det inte tydligt syns att det är frågan om just reklam.

På en del plattformar utgår vi från att vi bara får medieinnehåll och om det dyker upp reklam blir vi förvirrade. I värsta fall upplever vi att vi blivit lurade. Enligt Luoma-aho är transparensen det allra viktigaste.

Åttorna i Åshöjdens högstadieskola är av samma åsikt.

– En gång gillade jag en reklam i mitt Instagramflöde av misstag, säger Annika Sandberg.

För det mesta motsvarar reklamerna det egna intresseområdet. Julius Indola följer med spelbranschen och reklamerna i hans flöde handlar ofta om just spel. Men ibland riktas reklamerna lite snett och då kan det bli komiskt.

– Typ en reklam om fertilitetstest är ju inte så aktuellt, fnissar de.

Nödvändig inkomst

Enligt Luoma-aho finns det också bra sidor med den nya typens reklam. För det första är det lönsamt för medieföretagen att samarbeta med annonsörerna, men Luoma-aho ser positiva sidor också ur mottagarens synvinkel.

Enligt henne är det inte automatiskt en dålig sak att något företag finansierar en medieprodukt så länge det syns tydligt i slutprodukten.

– Skomärket Palladium gjorde en dokumentärfilm där Pharrell Williams träffar Tokyo Rising. Jag ser inget problem med sådana projekt så länge det är tydligt att produkten är sponsorerad, säger hon.

Enligt Luoma-aho borde vi vara mera oroade över produktplacering. Till exempel bloggare har otroligt stor makt över konsumenterna med det finns inga tydliga riktlinjer för hur deras synlighet får användas i marknadsföringssyfte.

– I USA finns det bloggare i tonårsåldern som får produkter att sälja slut på nolltid, säger hon.

Det har mycket att göra med ungas behov av att vara en del av gruppen.

– Också på Facebook förekommer marknadsföring som bygger på att annonsören säger att dina kompisar redan gillar deras produkt, säger hon.

Utrymme för mer undervisning

Enligt Luoma-aho är undervisningen i Finland bra, men det finns utrymme för utveckling.

– Det är viktigt att komma ihåg att också seriösa nyheter har valts ut av någon och att de är vinklade. All rapportering är opinionsbildande. Man kan säga att transparensen är viktigare än objektivitet, säger hon.

Crista Åberg vill lära sina elever att inte lita blint på medierna, också de etablerade kanalerna kan ha fel. Men enligt Åberg är ungdomarnas kunskap enormt bred. På vissa områden är de rentav mera insatta än lärarna.

– Jag fick nyligen lära mig att det där med hashtaggar inte är så populärt längre, säger hon.