Så vill svenska regeringen minska tiggeriet

Stockholm De är ungefär 4700 i Sverige, utsatta EU-medborgare från Rumänien och Bulgarien. De flesta är romer och många av dem försöker försörja sig och sin familj genom att tigga. Sjuttio till hundra av dem är barn.

Ökningen har varit betydande. I ett år har den svenska regeringens samordnare Martin Valfridsson kartlagt situationen och i går presenterade han sina slutsatser.

Det är framför allt kommunerna som har efterlyst riktlinjer för hur de ska hantera EU-migranterna. Den fria rörligheten gör att människor fritt får ta sig till andra EU-länder och vistas i dem i tre månader. Men om man inte har ett jobb, eller goda möjligheter att få ett, omfattas man inte av sociala förmåner.

– Kommuner får inte erbjuda full välfärd, som Valfridsson formulerar det.

Det betyder att många sover på gatan, i bilar och i kojor i skogen. Olovliga boplatser har uppstått – i stadsdelen Sorgenfri i Malmö avhystes i höstas ett läger från en stor ödetomt. Kommunernas kutym när det gäller barnens skolgång har varierat, liksom vilken sjukvård migranterna kan få.

Målet är, enligt barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér som tog emot utredningen, att tiggeriet och människors utsatthet ska upphöra.

Samordnaren Valfridsson säger att det är två faktorer som påverkar hur många som kommer: hur det svenska folket ger pengar och hur polisen agerar.

Han rekommenderar inte att man skänker pengar direkt i muggen till den som tigger.

– Jag tror inte att det långsiktigt är det som hjälper individer ur djup fattigdom. Jag tror verkligen att pengarna gör bättre nytta hos organisationer i ursprungsländerna, säger han.-

Han ger som exempel en kvinna han nyss mött. Hon åkte hem för att föda sitt barn vid årsskiftet. I mitten av januari var hon redan tillbaka i Sverige och barnet kvar i Rumänien. Enligt Martin Valfridsson beror det på att kvinnan tjänar så mycket pengar där hon sitter att det lönar sig.

Inte skolgång

Barnens situation har enligt Martin Valfridsson varit den svåraste frågan att hantera, de som är allra mest utsatta. I ungefär tio kommuner finns barn och det hänger enligt honom delvis ihop med om man låtit dem gå i skola och bo på härbärgen.

– Jag tycker inte att Sverige generellt ska erbjuda skolgång, anser han.

I stället tycker han att barnen ska gå i skola i sina hemländer.

En del kommuner har anvisat EU-migranterna särskilda boplatser. Det är ändå inget som Valfridsson talar för.

– Det uppstår nya svårigheter. Samhället bidrar till att återupprätta samhällen som vi så frenetiskt arbetat med att få bort.

Gällande illegala boplatser tycker han att "svensk polis måste ta ett steg framåt" och avhysa oftare. Han talar till exempel om avsaknad av toaletter som gör att folk tvingas uträtta sina behov på marken.

Tuff linje

Det är en rätt stram linje som Martin Valfridsson föreslår. Han medger att situationen i ursprungsländerna är svår. I rapporten refereras till undersökningar som visar att 74 procent av de rumänska romerna lever i fattigdom, mot 20 procent av majoritetsbefolkningen.

Av de bulgariska romerna bor 39 procent i hushåll där någon lägger sig hungrig, mot 5 procent av bulgarerna i stort.

– Det är en diskriminerad grupp och många är utsatta. Men det är långsiktiga lösningar vi är ute efter.

Han talar för att organisationer och myndigheter ska samarbeta bilateralt med ursprungsländerna. Sverige har ett avtal med Rumänien och i slutet av veckan tecknar regeringen ett med Bulgarien.

I Sverige har invandringskritiska Sverigedemokraterna velat ha ett tiggeriförbud och från borgerliga Moderaternas håll har möjlighet till lokala förbud föreslagits. Också i Finland har liknande tongångar hörts. Det tror Martin Valfridsson däremot inte på.

– Att ge eller be om hjälp är för mig väldigt svårt att använda straffrätt på det sättet.

"Måste göra"

Slutrapporten har redan fått kritik. Människorättjuristen Robert Hårdh på organisationen Civil Right Defendes säger till nyhetsbyrån TT att människorättsperspektivet saknas och att det är fel att inte erbjuda barnen skolgång.

Ulrika Falk, verksamhetsansvarig på Göteborgs räddningsmission säger till Göteborgsposten att många romska barn har svårt att gå i skola i Rumänien och tycker att rapporten inte beaktar situationen i hemlandet. Hon ogillar också den negativa inställningen till att skänka pengar direkt till dem som tigger.

– Det har tvärtom visat sig vara en mycket effektivt fattigdomsbekämpning, säger Falk till Göteborgsposten.

Radio Romano vid Sveriges Radio har intervjuat Shaban Ibram som är romsk EU-migrant:

– Vi har blivit av med allt under åren, mark, hus och att vi är tvingade till det här. Försvinner möjligheten att tigga så kommer människor att svälta, barn att svälta. Det här är inget val man gör utan något man måste, säger han.