Genomskinlig journalistik
Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
En rätt hyllande text, som ett medietränat öga genast förstod att misstänka för något annat än renodlad journalistik. Det visade sig att kodningen av artikeln hade gått snett så att ordet annons hade trillat bort, liksom övriga layoutmässiga attribut som genast hade signalerat att detta var en beställd och betald text och alltså något annat än en nyhetsartikel.
Det var riktig tabbe från vår sida, för den viktigaste valutan för ett medieföretag – betydligt tyngre vägande än alla klirrande annonspengar – är trovärdigheten.
Läsaren ska kunna förstå skillnaden mellan reklam och journalistik, och kunna lita på att ett kommersiellt budskap inte blandas ihop med eller tas för en redaktionell text. Trovärdighet och transparens är två av journalistikens starkaste ben.
Våra medievanor förändras i rasande takt, och allra snabbast går det bland unga. De har sitt liv och umgänge i mobilen och är uppkopplade dygnet runt: surfar, lyssnar på musik, ser på film och kommunicerar med kompisar och världen via Whatsapp, Instagram, Vine, Snapchat, Kik, Twitter, Tumblr, Youtube. (Facebook är föräldrars samt mor- och farföräldrars kanal.)
Det mesta ska vara gratis, allt ska gå att pausa en stund och framför allt ska man kunna vara delaktig från början.
Tonåringar av i dag är på i hög grad mer medvetna, informerade och globaliserade än tonåringar för säg tjugo år sedan, men tonåringar av i dag ser också på medier med andra ögon än de äldre generationerna.
De unga delar inte in medier i traditionella kategorier som “underhållning" eller “information" utan för dem är “värdefullt" eller “meningsfullt" viktigare kategorier. Skiljelinjen mellan reklam och journalistik uppfattas inte heller som kategorisk utan man tar helt enkelt del av det man är intresserad av.
När reklamen kopplas till de ungas intressen övergår den från att vara reklam till att bli relevant information, oberoende av om den levereras av en bloggare eller ett multinationellt företag.
För mediehusen kunde lärdomen vara att vi måste hitta den ungas intressen, engagemang och passion och bjuda in hen. För KSF Medias del är det första steget att från och med onsdag lyfta bort betalväggen från våra sajter hbl.fi, vastranyland.fi och ostnyland. fi och säga välkommen in fast månadspengen är slut. Vi kommer inte tumma på trovärdigheten och transparensen trots det.
Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
Logga in för att kommentera.