Gullichsen & Knuutinen: Saga Blom och djungelspöket
Saga Blom, den frejdiga rödhåriga flickan som tillsammans med sin farmor Simone ägnar sig åt växtlivet, är tillbaka.
Schildts & Söderströms 2014
BILDERBOK
Den fjärde Saga Blom-bilderboken i serien som präglas av fantasiäventyr följer samma mönster som de tidigare böckerna. Saga vistas i en miljö där det finns rikligt med växtlighet och hon träffar där en varelse som hon upplever ett äventyr tillsammans med. I Saga Blom och djungelspöket är det ett spökdjur hon möter. Farmor och Saga söker sig bort från höstrusket till Botaniska trädgården i Helsingfors, där domnar farmor bort i behaglig sömn efter att de fikat fikonkaka och Sagas utforskande kan börja.
Botaniska trädgården är stadens konstgjorda naturoas. Med rötter i klosterväsendets medicinalträdgårdar samlades först läkande växter i botaniska trädgårdar. Numera handlar det mer om att värna om utrotningshotad flora och lära ut växtkunskap. I Saga Bloms fall får den botaniska trädgården – trots att den är ett så spännande rum – spela rollen av bakgrund.
Anna Gullichsens text, som är omfattande för att vara bilderbok, bjuder på ett slingrande samtal och en dignande miljöbeskrivning som påfallande närgånget följs upp i Cara Knuuttinens illustrationer. Höstens mustiga färger i form av nersinglande färgsprakande löv harmonierar med trädgårdens prunkande växtprakt. Särskilt djungelväxternas frodighet överväldigar. Upptäckarglädje samsas här med en ofarlig och vänlig vardag som ger generöst med utrymme för barnets fantasi. Knuuttinen bjuder på finstämda illustrationer som är lockande och vackra att betrakta. Hon vågar sig också på dynamisk skildring av perspektiv och rörelse som då Saga Blom kryper bland skruvpalmens blånande stammar.
Lägger man de olika Saga Blom-böckerna invid varandra är det uppenbart att serien gestaltar årstiderna och därför jobbar med väldigt separata bilduttryck: vårens skira genomskinlighet kontrasterar mot vinterns vithet och nu växthusets fylliga färger med orangeröd mango och hummerklo och bananplantans djupgröna färg. Trots den uppenbara omsorgen om både text och bild saknar ändå Saga Blom och djungelspöket den fördjupning som skulle ge boken verkligt skimmer. Texten kunde reduceras men det fattas också något som skulle borra lite djupare. Det är en stor utmaning att skildra det vardagsvänliga, texten blir behaglig men riskerar samtidigt att bli en bagatell.