Filmrecension: Tonårskickar deluxe
I Harmony Korines drama om det ökända vårlovet spring break blir jakten på kickar det man trånar efter när allt annat i livet ter sig meningslöst.
Drama
Musik: Cliff Martinez, Skrillex. Foto: Benoît Debie. I rollerna: Selena Gomez, Vanessa Hudgens, Ashley Benson, Rachel Korine och James Franco.
De första minuterna av Harmony Korines Spring Breakers lämnar ingen oberörd. På en strand i Tampa, Florida ses unga halvnakna människor som i brännande sol skakar rumpa och snortar kokain från varandras kroppar. Folk är fulla och kåta och oberörda. Allt som finns i horisonten är ett ändlöst festande, tillika flykt från den framtid som på skolbänken ter sig allt mer utsiktslös. Hit, till det ökända vårlovet springbreak, längtar de frust- rerade collegebrudarna Brit, Candy, Cotty och deras kristna sidekick Faith (Ashley Benson, Vanessa Hudgens, Rachel Korine och Selena Gomez). Så pass att de rånar ett lunchställe för att ha råd att åka i väg.
Det ska sägas direkt att kvinnobilden inte är den bästa. Exponerade bikinikroppar fyller upp varannan närbild. Å andra sidan låter Korine aldrig sexanspelningar eller vulgära strandorgier bli huvudpoängen. Dessa är inte vad han vill att vi ska prata om efteråt. Snarare är det genom ett icke-dömande grepp just hedonismen han kritiserar, rentav dissekerar. Repliker som ”We’re in a Magic Place, Y’all” loopas i oändlighet, kombinerat med ett kameraarbete som närmast känns hallucinatoriskt. Här blir jakten på tonårskickar det man trånar efter när allt annat i livet ter sig meningslöst.
Den bästa satiren levereras av James Francos droghandlare Alien som i cornrows och silvertänder allierar sig med brudarna efter att ha räddat dem ut ur häktet för urspårad skumfest. I hans gangsterhus finns den amerikanska drömmen konserverad: kulsprutor, sneakers och dollartecken tatuerat i nacken. Scenen där han ackompanjerad av tjejerna klädda i rosa rånarluvor, likadana baddräkter och med vapen i händerna tolkar Britney Spears ballad Everytime vid en utomhusflygel hör till de mest bisarra jag sett.
Att Korine, tidigare känd som regissören bakom bland annat experimentella Trash Humpers (2009) – en mokumentär där gamlingar i Tennessee juckar på soptunnor – nu gjort en film som fått stolsera på paraden till ansedda filmtidningar som Sight and Sound och Les Cahiers du cinéma säger en hel del om Spring Breakers förmåga att ringa in samtidsdebatten. Sällan ser man en film som så bredbent både hyllar och ifrågasätter syndig, anglosaxisk lyckofilosofi.