Musikrecension: Utmanande utan dirigent
Konsertmästare & sol. Janne Nisonen, violin. Timo-Veikko Valve, cello. Brahms, Beethoven. Hagalund 13.1.
Brahms sista orkesterverk, dubbelkonserten för violin och cello op. 102, är ett på många sätt originellt verk. Dels saknar det förebilder inom 1800-talslitteraturen (förebilderna återfinns snarare i barocken, klassicismen och Beethovens lika originella trippelkonsert). Dels opererar konserten med ett rätt fragmentariskt uttryck, som bland annat av Clara Schumann betecknades som oidiomatiskt för instrumenten.
Konserten inleds med ett stort och emfatiskt cellosolo och stycket igenom har cellon en tyngre roll än violinen, även om violinen och cellon också för en dialog – med varandra och med orkestern – genom korta och snabba repliker och virtuosa kaskader.
Tapiola Sinfonietta har på senare tid spelat allt fler konserter så att konsertmästaren också har fått axla dirigentrollen. Upplägget har ofta fungerat utmärkt till exempel i en Mozartsymfoni där konsertmästaren på ett naturligt sätt leder hela orkestern. Men just i Brahmskonserten kändes det här upplägget onödigt vågat och dumdristigt, dels för att en Brahmsorkester är avsevärt större än en Mozartdito, dels för att violinisten-dirigenten också har en krävande solistuppgift att sköta.
Gästande cellisten Timo-Veikko Valve, på besök från Australien, spelade cellostämman utsökt vackert och säkert, medan Janne Nisonen inte nådde samma nivå av perfektion i sin tolkning av violinstämman. Den delade uppmärksamheten ledde också till att orkestersatsen inte fick den uppmärksamhet den hade behövt.
Helheten var märkbart bättre i Beethovens Eroica, där Janne Nisonen från konsertmästarpallen lyckades ge orkestern de behövliga vitala impulserna för en strukturerad tolkning där accenterna, bågarna och den dynamiska variationen satt som de skulle. Speciellt scherzot inleddes raffinerat med en läcker förberedelse inför det stora fortissimot. Resultatet var muntert och frimodigt musicerande när det är som bäst.
Publicerad i Hbl 15.1
Läs intervjun med Timo-Veikko Valve här