Intervju: Han spelar i Finlands …bästa orkester down under

Melbourne. Australian Chamber Orchestra (ACO) är utan vidare Australiens mest samspelta och flexibla orkester. När ACO nyligen besökte Europa blev publiken i Amsterdams prestigefyllda Concertgebouw så hänförd att ensemblen gav fyra extranummer.

The Guardians kritiker skrev att han inte känner till en bättre kammarorkester. Washington Post ansåg att deras energi och positiva vibbar påminner om ett rockband. Man kan undra varför Australian Chamber Orchestra aldrig har blivit inbjuden att uppträda i Finland, speciellt då två av orkesterns sjutton medlemmar är finländare och orkestern ofta bjuder in finska gästsolister.

Australian Chamber Orchestra arbetar hårt för sina framgångar. Till ACO:s karakteristiska dynamiska stil hör att musikerna spelar stående, med undantag för cellisterna. Arbetsmoralen är hög och de övar mycket, säger cellisten Jan-Erik Gustafsson som förra året turnerade med ACO.

– De är flitiga, de här australierna. Här övar man lite mera än man är van vid och det njuter jag enormt av själv.

Sju gånger om året åker ACO på turné i Australien. Det innebär att orkestern spelar samma program minst tio gånger. I Europa är det ovanligt att man framför ett och samma program mer än tre gånger.

– Man växer in i varandra vilket är en enorm fördel, speciellt mot slutet av turnén, säger Gustafsson.

ACO ger mera åt sin publik än många andra orkestrar och det märks. De har en trogen skara säsongskortsabonnenter och brukar nästan alltid uppträda för fullsatta konserthus.

Oregelbundna arbetstider

Timo-Veikko ”Tipi” Valve är sedan 2006 solocellist i Australian Chamber Orchestra. När jag för fem år sedan intervjuade honom var han 24 år och därmed orkesterns yngste medlem. Denna gång träffas vi i Melbourne på en gammaldags herrklubb med slipstvång. Timo-Veikko Valve har blivit smalare och samtidigt har hans pondus tilltagit. I dag är han en internationellt erfaren musiker och medlem i en av världens bästa kammarmusikorkestrar.

– Jag tror vi är mera som en stråkkvartett än en kammar- eller symfoniorkester. Vi har inte alltid fasta tider och jobbar inte bara från 10 till 14. Det blir ofta övertid eller så jobbar vi på söndagar.

Valve påpekar att när man turnerar i Australien går det åt mycket tid till resandet. Avstånden mellan delstaternas huvudstäder är stora.

– Man måste alltid vara på alerten. Det förhindrar att rutiner uppstår på samma sätt som när man varje dag kommer till samma konsertlokal.

Varje år gör ACO minst två utlandsturnéer. Det innebär att musikerna nästan fem månader om året befinner sig på resande fot. Det blir tungt om man har familj och därför är de flesta medlemmarna relativt unga. På sommaren tar orkestern ledigt men då är det naturligtvis vinter på norra halvklotet.

Konserterar i Finland

Timo–Veikko Valve har nu återvänt hem, men kan inte låta bli att ge konserter. För ett antal år sedan var han med om att bilda Jousia Ensemble och nästa vecka ger ensemblen en konsert med musik av Rameau, Ravel och Janácek i Musikhusets övningssal.

På fredag debuterar också Valve med Tapiola Sinfonietta i Brahms dubbelkonsert. Janne Nisonen agerar både konsertmästare och dirigent, vilket påminner lite om ACO:s konstnärlige ledare Richard Tognettis dubbelroll. Hans partner är för övrigt ACO:s andra konsertmästare Satu Vänskä.

– När Janne Nisonen bjöd in mig att spela med Tapiola Sinfonietta var idén att jag skulle ta med mig någonting från ACO, att spela en konsert utan en dirigent som bara dirigerar. Jag vet att Tapiolamusikerna brukar göra det ganska ofta men jag är inte säker på att de har gjort det med så stor besättning. Det är inte helt lätt att hitta den rätta balansen mellan solisterna och orkestern.

I februari inleds Valves sjätte säsong i Australien. När jag träffade honom första gången trodde han inte att han skulle stanna mer än ett par år, högst fyra.

Vad hände?

– Ha ha, kanske det var den australiska flickvännen som förstörde de planerna. Hade jag redan fått min cello då vi senast träffades?

Nej, den hade han inte fått.

– Cellon är nog ett lockbete. Om jag skulle sluta vid orkestern och åka tillbaka till Finland vore jag tvungen att lämna tillbaka cellon och den är ganska fin. Men jag vet inte om det innebär att jag stannar ett eller fem år till. Vem vet?

Valve spelar på en härligt klingande Giuseppe Guarneri filius Andreae som han har fått till låns, tillverkad 1729. Flera andra av ACO:s medlemmar spelar också på värdefulla instrument, Satu Vänskä på en Stradivarius från 1729.