Nobelpriset i litteratur går till kinesen Mo Yan

Prismotiveringen lyder att Mo Yan "med hallucinatorisk realism förenar saga, historia och samtid”. Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund har talat med vinnaren som råkade befinna sig hemma hos sin pappa. Han sade sig vara överlycklig och vettskrämd.

Mo Yan talar inte engelska så Peter Englund fick hjälp av den kinesisktalande ledamoten Göran Malmqvist under samtalet.

Enligt Peter Englund ger Mo Yan oss unika inblickar i en unik miljö på ett unikt sett. Han skriver om en liten del av den kinesiska landsbygden.

– Och han gör det på ett förbannat unikt vis, kommenterade Englund.

Mo Yan (pseudonym för Guan Moye) är född 1955 och uppvuxen i Gaomi i Shandongprovinsen i nordöstra Kina. Hans pseudonym betyder "Tala inte". Föräldrar var lantbrukare. Under kulturrevolutionen lämnade han som tolvåring skolan och började arbeta inom jordbruket, senare på en fabrik.

År 1976 gick han in i Folkets befrielsearmé och det var under tiden där som han började studera litteratur och skriva egna berättelser. Hans första novell publicerades i en litteraturtidskrift 1981. Genombrottet skedde några år senare med kortromanen Touming de hong luobo (1986, på franska Le radis de cristal 1993).

Mo Yan knyter i sin berättarkonst an till de erfarenheter han gjorde under sin ungdom och till miljöerna i den provins där han växte upp. I väst blev Mo Yan först känd som författare till romanen Det röda fältet som filmatiserades av Zhang Yimou 1987.

Hans verk har översatts till fler än tolv språk; tre av hans böcker finns på svenska. Franska är det språk han översatts till mest, med 15 böcker 2012.