Skivrecension: Fusionsmusik på bred skala
Gitarristen Ilkka Rantamäkis Letters From Dark Country är en storslagen skiva som visar hans slående mångsidighet.
(All You Need Is Wah Records)
Med undantag av en sånglåt, bjuder skivan på instrumentalmusik som har spelats in under flera år med uppbackning av mestadels amerikanska musiker som stuckit sig in hos Ilkka Rantamäki i samband med sina nordliga gigs.
Rantamäki, som har influerats av den brittiska 60-talsbluesvågen och proggrock, spelar här med ett robust grepp, men också lyhört och nyanserat. Skivan inleds lockande med tågvissel i The Return to the Countryside Mansion som rullar på med ett smittande proggtema och bitande gitarrsolo.
Inte helt oväntat domineras plattan av gitarrsolon på löpande band, men inte på bekostnad av själva innehållet. Som låtskrivare räds Rantamäki inte heller att blanda olika stämningar i en och samma låt som i Ghost House, som spökar med både finsknationella och andra exotiska inslag.
En verklig höjdare är den drömlika The Girl From the Fishing Village som är en tidig inspelning med Rantamäki på akustisk gitarr och med framlidne Pekka Pöyry på sopransaxofon. Dessutom briljerar Rantamäki flera gånger på skivan med fint akustiskt gitarrspel, han hanterar också hyfsat sitar och dilruba (indiskt stränginstrument).
Låtarna är genomgående redigt strukturerade och övergångarna från en stämning till en annan löper smidigt. Skivan klockar in på över sjuttiofyra minuter och en utomstående producent kunde därför ha tajtat till helheten. Men också som sådan platsar den i täten bland övriga starka inhemska progg- och fusionsutgåvor.