Skivrecension: Gilmour berör inte
Tyvärr är de unika stunderna på David Gilmours album väldigt få.
(Columbia)
Medlemmarna i Pink Floyd har under sina solokarriärer levererat småhyfsade album, som innehållit små pärlor här och var, men som aldrig varit i närheten av de mästerverk Pink Floyd åstadkom.
David Gilmours Rattle That Lock utgör inget undantag. Mycket av det som kännetecknar Gilmours musicerande finns med. Det lågmälta och unika gitarrspelandet av Gilmour finns där, men utöver det inte så mycket mer. Skivans absoluta guldkorn är den snygga balladen Faces to Stone, som visar att Gilmour i sina bästa stunder har förmågan att skapa något unikt.
Tyvärr är de unika stunderna på Rattle That Lock väldigt få. David Gilmour levererar för mycket av sin musik på rutin och lyckas inte skapa den nerv och känsla, som skulle beröra.