Konstrecension: Landskamp i skulptur
Skulptörförbunden i Sverige och Finland jubilerar med en gemensam utställning på Hanaholmens kulturcentrum.
Hanaholmens kulturcentrum, Hanaholmsstranden 5, Esbo. Till 18.10.
Eftersom utställningen presenteras som en landskamp kan jag inte låta bli att döma till Finlands fördel. De fem finländska skulptörernas verk är starkare än de fem svenska skulptörernas. Kanske är förhållandet det motsatta i oktober när svenskarna spelar på hemmaplan. Då ordnas en liknande utställning på Finlandsinstitutet i Stockholm.
Pasi Mälkiä (Fi) inleder lättsamt med en förtjusande absurd grupp figurer på skogsutflykt på gräsmattan. I nästa anhalt behandlar Marie Bondesons (Sv) sitt finländska, samiska arv. Det handlar aningen för tydligt om något som är på väg att försvinna, med obeständiga blyertsteckningar på vitmålade stenar i vattenbrynet. Ett litet halvklot i glas med en karta av Inarijärvi ger ändå poäng.
Anni Laaksos (Fi) Kapsel från 2002 är fortfarande ett högaktuellt verk. Ett lätt, mobilt enpersonsboende för migranter och andra hemlösa presenteras det som. Inredd med sovsäck och läslampa kunde kapseln nästan ses som en ombonad plats om det inte var för den klaustrofobiska bunkerkänslan. Här är man helt avskild från omvärlden, ett stycke person i ett paket komplett med denna sida upp-symbolen. Fullträff!
Mellan tallarna vid stranden hänger Olle Magnussons (Sv) Army of Lovers, som består av försvarets begagnade långkalsonger. På finländsk mark lider verket lite av associationerna till Kaarina Kaikkonens klädinstallationer.
Artificial Astronomy av Heini Nieminen och Sandra Nyberg (Fi) är enkelt, men överraskande fyndigt konstruerad. Stjärnhimlen syns tydligt i vattensåar, jämfört med i en stad full av ljusföroreningar.
Efter Kaisa och Timo Berrys (Fi) installation av gula plastband fortsätter utställningen inomhus, där Antti Oikarinens (Fi) illusoriska skulpturer klart överglänser de övriga. Harry Modins (Sv) verk visar ett visst släktskap i materialbehandling, men är inte lika raffinerade.
Backa Carin Ivarsson (Sv) tar upp gammalt kvinnohantverk och bristande jämställdhet och åstadkommer ett lätt obehag medan Kicki Stenström (Sv) visar en färgglad, jordnära sida.
Också åldersmässigt ligger svenskarna i lä, Finska Skulptörförbundet fyller i år 105 år, medan Svenska Skulptörförbundet endast funnits i 40 år.