Skivrecension: Mollstämt och reflektivt
Sebastian Bäcksbackas musik är tätt sammanhållen akustisk folkpop med nyanserad instrumentering och reflektiva texter.
(Egen utgåva)
Ekenäsbaserade multiinstrumentalisten Sebastian Bäcksbacka har inom det finlandssvenska pop- och rocklivet profilerat sig genom sin musikaliska nyfikenhet. Han har glidit mellan electro, hårdrock, disco och indie, och nyligen lyckades han igen överraska då han via Sebastian’s Filthy Goo (hans soloprojekt) gav ut Indeed – ett album som inte har många likheter med tidigare, både ljud- och stilmässigt tyngre skivor.
Nu bjuds på en tätt sammanhållen akustisk musik, med nyanserad instrumentering, reflektiva texter och en grundkänsla som rör sig mellan folkpopens och indierockens domäner. Skivan rymmer tio melankoliska sånger med refränger som biter, och Bäcksbacka undviker klokt nog också att trixa alltför mycket med produktionen – så får rösten och den balanserade akustiska gitarren ligga tämligen nakna i centrum. Jag kommer ibland att tänka på R.E.M. såsom de lät vid tiderna för albumet Automatic For The People.
Kanske hade paketet som helhet mått bra av en något större variation, men den som gillar mollstämda melodier och moget intima stämningar lär inte bli besviken. Och avslutningen Sleep Alone, där också klaviaturerna tar plats i ljudbilden, är definitivt en liten pärla.