Episk jazzdebut
Om än lite förutsägbart, är det lockande att helt enkelt ta till titeln för att sammanfatta saxofonisten, låtskrivaren och bandledaren Kamasi Washingtons debutalbum i ett ord. Inte bara omfånget – en utgåva med tre cd-skivor – utan också musiken talar sitt tydliga språk på varje spår: episkt.
(Brainfeeder)
Även om det här alltså är Kamasi Washingtons första skiva i eget namn är han ingen nykomling för den som följt med afroamerikansk rytmmusik under senare år. På Flying Lotus senaste skiva You’re Dead spelar saxofonisten till exempel en viktig roll. Så har han också turnerat med diverse hiphop-stjärnor (Snoop Dogg, Mos Def) förutom att han figurerar på ett flertal etablerade jazzartisters album de senaste tio åren.
Så det är förståeligt att det väckts vissa förväntningar på något eget. Ändå har jag svårt att tänka mig att någon hade väntat sig precis det här. The Epic överträffar nog alla förväntningar och är någonting helt annat. Att sedan tala om soloalbum i det här sammanhanget är väl egentligen lite missvisande då Washington har med sig ett 32-manna band förstärkt till och från med stråksektion, sångsolister och kör. Som sagt, episkt är vad det är.
Dock inte direkt nyskapande, experimentellt som Flying Lotus moderna elektroniska musik. Inte heller är det jazz-hiphop eller hiphop-jazz, som andra samarbeten kunde ge vink om. Mest är det jazz helt enkelt, progressiv samtidsjazz i direkt nedstigande från 1960-talets stora saxofonister och nydanare som John Coltrane, Pharoah Sanders, Archie Shepp och andra frifräsare. Och när jag nu är inne på jazzens giganter så kan förstås inte heller Miles Davis förbigås.
Musiken i sig skulle det finnas mycket mer att säga om, men de övervägande intrycken är stort. Och mycket. Och imponerande. Låtarna är långa och suggestiva med mycket blås, bra piano och drivande rytmer.
Bloggaren och YouTube-recensenten Anthony Fantano får också fint fram kärnpoängen då han inledningsvis i sin dryga 18 minuter långa utläggning väljer att komprimera sin recension så här: ”YES! YES! YES! YES!”