Skivrecension: Fritt fram att dansa
Den som följde med Tävlingen för Ny Musik i år torde vara bekant med Shava, ett band som i sin musik kombinerar indisk bhangra med finländsk förortsromantik.
(Shava)
Det handlar inte om någon vits utan om ett gäng som fördjupat sig i indisk musik redan länge – att skriva finländska ord som sitter som smort i bhangrakontext är ingen alldeles lätt match. På nya skivan visar man att också Aleksis Kivi fungerar i bhangramusik – men bäst låter nog förgrundsmannen Kiureli Sammallahtis egna låtar.
Nya skivan är vältajmad med tanke på den publicitet tävlingen gav, och som helhet aningen splittrad. Tävlingslåten Ostarilla är naturligtvis skivans hit, och en del av materialet är redan bekanta från nätet (videohiten Onkimiehen bhangra) eller andra utgåvor.
Denna gång visar Shava också att man kan spela bhangracovers på originalspråk, vilket åtminstone i mina ickeindiska öron låter övertygande.
Shava bjuder på fart och fläkt och färggrann dansmusik. Ibland rör sig sångtexterna på den hårfina gränsen mellan roligt och skrattretande.
Shava tycks jobba seriöst utan att ta sig själva på alltför stort allvar.