Musikrecension: Inspirerat och exklusivt
Helsingfors barockorkester presenterade en lång rad okända verk på söndagen.
Medverkande bl.a. Corina Marti, dirigent, clavisimbalum, blockflöjt; Yukie Sato, sopran; Giovanni Cantarini, tenor; Michel Gondko, luta; Janek Öller, blockflöjt. Gamla kyrkan 10.5.
Helsingfors barockorkester har på bara drygt femton år på ett beundransvärt sätt skapat sig en trogen publik som hittar till konserterna nästan oberoende av vad som spelas. Om någon ibland fört fram att Hebo mest framfört musik av barockens stora namn, utgjorde söndagens konsert allt annat än en mainstreamdukning. I stället presenterade man ett tjugotal småstycken från sena medeltiden, renässansen och tidiga barocken av mestadels mindre kända och i vissa fall okända kompositörer; Monteverdi var den kändaste bland dessa.
Gemensamma nämnare i programmet var dels hänvisningarna till antiken, dels de snabba skiftningarna i stämningar, platser och besättning. Och bakom hela konceptet stod blockflöjtisten och klaveristen Corina Marti, som dirigerade och musicerade tillsammans med musikerna ur Baselbaserade Ensemble La Morra och Helsingforsorkestern.
Med så många verk på menyn var det ofrånkomligt att styckena av Francesco Canova da Milano, Vincenzo Capriola, Jacopo da Bologna, Gherardella da Firenze och Francesco Canova da Milano och så vidare i någon mån flöt ihop, men det hindrade inte lyssnaren från att gläda sig över de många högklassiga framförandena: Janek Öllers blockflöjtspel i duoformation med Marti, Yukie Satos solosång (speciellt i den inledande prologen ur Monteverdis La Musica), duetterna med tenoren Giovanni Cantarini, Michel Gondkos sensibla lutspel, och Martis och Anna-Maaria Oramos stiliga duellerande vid två clavisimbalumer (tänk er ett klaverinstrument som en korsning av cembalo och cimblaom, stor som en större kantele).
Hela konserten kunde beskrivas som en två timmar lång intim meditation där den rika variationen bidrog till det välgörande intrycket. Framför allt reagerade jag på Martis suveräna fraseringar och det inspirerade musicerandet som smittade av sig på musikerna i bägge ensemblerna.