Frölander-Ulf: En sann historia
Bokmässan i Frankfurt var en framgång inte minst för den finlandssvenska bilderboken som presenterades genom vandringsutställningen BY.
Schildts & Söderströms, 2014
BILDERBOK
En av de litterära miljöer besökarna kunde stiga in i var Lena Frölander-Ulfs suggestiva mörkervärld, som hon gestaltat den i samarbete med Hannele Michaela Taivassalo i Mörkerboken (2009). I sin nya bilderbok En sann historia står Frölander-Ulf på helt egna ben, som både textförfattare och illustratör, i en sällsynt vacker bilderbok.
Finlandssvensk barnbok berikas av en rad träffande porträtteringar av tanter och farbröder, så också här. Tant Nea och Onkel Gunnar visar sig vara långt mer än de ålderstigna, rynkiga och leverfläckiga gamlingar de först ter sig som. I själva verket bär deras åldrande kroppar på sagolika liv. Temat är tilltalande och genomförs med stora stänk av nonsens och språklig lekfullhet. Exempelvis förskjuts namn på platser och personer en aning så att det heter Colombola, Belurenstad och den farliga slurken. Sömlöst fogar Frölander-Ulf samman fantasifull text med minutiöst avvägda bilder. Hon gör en rad anspelningar på konsthistoria, så som den storslagna fresken i Gustav Klimts anda. Detaljskärpan är fulländad. De gråtonade vardagspartierna vimlar av föremål som särskilt en vuxen medläsare kan gotta sig åt, som formen på handtag eller kannor. Åldringarnas färgstarka förflutna som danserska eller gerillakrigare färgsätts i helt egna skalor och är samtidigt komiska. Intrigens tråd är episodisk eftersom bokens budskap närmast är att illustrera en livshållning genom perspektivskiften. Främst är boken en hyllning till fantasin och berättandet, en färgsättning av det vardagsgråa och en skildring av en familjehistoria som vill säga läsaren att skönheten i vardagen minsann vilar i betraktarens ögon, i hur vi väljer att ha det och hur vi väljer att ta det.
Lena Frölander-Ulf visar med En sann historia än en gång att hon är en bilderbokskraft att räkna med. Särskilt imponerar hennes breda repertoar och de stilskiften hon låter sina illustrationer genomgå mellan de olika böckerna. Och bäst av allt: boken växer med varje läsning och tål att uppehålla sig vid länge.