Musikrecension: Mästare möter gesäller
Lars Anders Tomter är ny gästprofessor vid Sibelius-Akademin. Nyligen spelade han i Gamlasgården.
Lars Anders Tomter, altviolin, Lauri Kankkunen, cello, Anna Laakso, piano. Lutoslawski, Salonen, Grieg, Brahms. Kamari 21, Gamlasgården 25.11.
Att planera ett kammarmusikkonsertprogram med rätta artister och rätta verk är inte alltid helt lätt, men ibland faller bitarna på sin plats.
I Gamlasgården i tisdags samlades en betydande skara finska altviolinister för att lyssna till norske Lars Anders Tomter , som uppträdde tillsammans med två yngre musiker, cellisten Lauri Kankkunen och pianisten Anna Laakso. På programmet stod en stilig blandning av allt från Lutoslawski till Brahms.
Lutoslawskis femdelade Bukoliki (titeln syftar på Vergilius första diktsamling), som hördes i en version för altviolin och cello, är överraskande snäll musik för den som känner tonsättarens övriga produktion. Lutoslawski var 39 år gammal när verket skrevs och kanske kan stycket med nöd betraktas som ett ungdomsverk, ett moget sådant dock. Tankarna går osökt till Béla Bartók när det gäller vitaliteten och lekfullheten.
Lika mogen känns Grieg i sonaten för cello och piano, som nu hördes i Tomters eget arrangemang för altviolin och piano. Också detta verk skrevs av en 39-åring. Ett av Griegs mest karakteristiska trick här är att ge intrycket av att avsluta stycket övertygande och ändå låta musiken fortsätta efter den stora kulminationen.
Det melodiska och dramatiska uttrycket passade musikerna perfekt. Lars Anders Tomter har ett sällsynt fint sätt att hantera altviolinen med en vacker, mjuk ton och en allt annat än burdus framtoning. I hans händer låter den skönsjungande och förnäm. Altviolinpartiet i Grieg spelade han med hårresande virtuositet och även Anna Laakso spelade pianopartiet med stor passion.
Esa-Pekka Salonens solocellostycke Knock, breathe, shine (2010) ställer höga krav på cellisten, men tredjepristagaren i Åbo cellotävling i vintras, Lauri Kankkunen, bemästrar utmaningarna i alla satser galant. Allt är inte vackert och allt ska kanske inte vara vackert, men det var säkert så som Salonen ville ha det.
Alla tre musikerna sammanstrålade i en skön tolkning av Brahms klarinettrio i version för altviolin, cello och piano från 1891 som stilig avslutning.
I onsdags utnämndes Lars Anders Tomter till gästande professor vid Sibelius-Akademin.
En version av artikeln publicerades i HBL 27.11.