Orbán är också vårt problem
Ungern håller på att montera ned sin demokrati, trots att det bryter mot EU:s grundfördrag. Bjarne Nitovuori har läst Gabriel Byströms bok, som granskar vad EU gjort och kan göra.
Europa, demokrati
Ordfront Stockholm 2014. 255 sidor.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán har sedan 2010 utnyttjat sin två tredjedels majoritet i parlamentet bland annat till att radikalt ändra grundlagen, begränsa rättsväsendets och nationalbankens autonomi, stärka sin kontroll av medierna, ändra vallagarna för att gynna sitt eget parti samt belöna sina trogna anhängare i ekonomiska beslut och utnämningspolitiken. Landet har Europas starkaste fascistiska parti, Jobbik, som hetsar mot både judar och romer. Orbáns nationalkonservativa parti Fidesz är inte öppet antisemitiskt eller -ziganistiskt men har ägnat sig åt att rehabilitera förutom den auktoritära statschefen Miklós Horthy också antisemitiska och direkt fascistiska författare. Ännu i seklets början ansågs Ungern vara den stabilaste demokratin bland de postsocialistiska länderna i östra Centraleuropa. Nu håller man på att montera ned demokratin i landet.
Den här utvecklingen skildras för första gången på svenska i bokform av Göteborgs-Postens kulturchef Gabriel Byström. Han har fått med också resultatet i parlamentsvalet i våras, där Fidesz behöll sin två tredjedels majoritet trots en röstandel på bara 44,5 procent. Efter valet har Orbán deklarerat att han vill utveckla Ungern i "illiberal" riktning med bland annat diktaturerna Ryssland och Kina som förebilder. Senast har regeringen börjat trakassera medborgarorganisationer som tar emot stöd från utlandet.
Ungern är ett EU-land och bland annat därför berör utvecklingen där också oss. Ungern bryter mot artikel två i EU:s grundfördrag, den som säger att unionen skall bygga på "respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter". Byström är särskilt intresserad av vad EU gjort eller kunde göra i frågan.
EU-kommissionen har gjort anmärkningar som ungerska regeringen bara delvis tagit åt sig. Den skarpaste kritiken levererade EU-parlamentet då det i juli 2013 godkände en rapport som gjorts upp av den gröna portugisiska EU-parlamentarikern Rui Tavares, som Byström intervjuat. Bland annat föreslog parlamentet en process som skulle leda till att artikel sju tillämpas för första gången och Ungern fråntas rösträtten i rådet. Dessutom föreslogs en ny mekanism, en Köpenhamnskommission med experter som medlemmar, som kontinuerligt skulle övervaka att medlemsländerna inte bryter mot principerna i artikel två.
Tavares-rapportens effekt minskades av att de moderatkonservativas parti EPP, dit också Fidesz hör, gjorde den till partipolitik. Det var fråga om vänsterns, liberalernas och de grönas komplott mot det högerledda Ungern, hävdade EPP och fick stöd av bland andra de svenska moderaterna. "Du ska inte tala med mig om detta, du ska tala med er svenske statsminister som tillhör EPP", säger författaren Péter Nádas i Byströms intervju. För oss skulle det gälla att ställa statsminister Alexander Stubb (Saml) till svars.
De svenska moderata och kristdemokratiska EU-parlamentarikerna försvarar sig med att det är EU-kommissionens sak att dra ett land inför domstol om det bryter mot unionens fördrag. Europaparlamentet ska inte agera domstol i fråga om politiska beslut, är argumentet. Det låter naturligtvis logiskt, men man kan i likhet med Byström undra varför följderna blir mindre märkbara när ett medlemsland bryter mot de mänskliga rättigheterna än när det bryter mot EU:s budgetregler.
Risken är att den ungerska infektionen sprider sig till andra postsocialistiska länder, där besvikelsen är stor över att systemskiftet inte medfört det välstånd man hoppades på. Kanske det inte lönar sig att sätta sitt hopp till EU för att trygga demokratin i landet. Så länge Orbán åtnjuter ett starkt stöd och oppositionen är svag och splittrad uppfattas EU:s åtgärder lätt som otillbörlig inblandning.
Att det ändå förekommer kritik på hög intellektuell nivå i Ungern visar en bok som utkom i fjol, "Magyar Políp" (Ungersk bläckfisk, redigerad av Bálint Magyar) där underrubriken säger det väsentliga: "Den postkommunistiska maffiastaten". En andra del av boken har nyligen utkommit. Gabriel Byström har inte använt verket i sin annars väldokumenterade bok.
Bjarne Nitovuori