Skivrecension: Slipad amerikansk fusionsjazz
Finlandssvenska musikhögskoleutbildade trummisen och multiinstrumentalisten Markus Helanders debutskiva följer den gamla fusionsskolans läroplan – med undantag av några sånglåtar.
(Egen utgåva)
Helander är frilansmusiker och har under de senaste åren jobbat mycket i USA där Twister också har producerats – utöver inspelningar i Sverige och på Åland.
Klaviatur gitarr, blås, bas och trummor väver samman rediga helheter. Mission Possible, Happy Island och titellåten Twister utstrålar gott humör och skivan undviker i övrigt fusionsmusikens typiska teknikmanglande.
Skivan är producerad (med finansiellt stöd från Svenska kulturfonden) i typisk storslagen amerikansk jargong med alternerande sammansättningar och ett slipat sound. Sångsolisterna Chris Crosby och Ed Bush i all ära, men sånglåtar i vuxenrocktappning känns nu en aning malplacerade. Michael Quinns pigga saxofon kunde gärna också ha ljudit på fler än på bara två låtar.
Frånsett smärre svackor, bjuder Twister på snärtig fusionsjazz/-rock i stil med stilbildare som Spyro Gyra och Yellow Jackets.