Musikrecension: En fars som lämnar en hungrig
Visst var det något av en händelse när Sjostakovitjs ofullbordade opera Orango fick sin Finlandspremiär med Radions symfoniorkester och Esa-Pekka Salonen på Musikhuset i tisdags.
Radions symfoniorkester, dirigent Esa-Pekka Salonen. Solister från Mariinskijteatern. Dominante- och Murtosointu-körerna. Dramaturgi Erik Söderblom, videovisualisering Louis Price. Helsingfors festspel, Musikhuset 19.8.
Manuskriptet till Sjostakovitjs ofullbordade opera hittades av musikvetaren Olga Digonskaja så sent som 2004 efter att ha legat undangömt i över sjuttio år. Skisserna omfattar en prolog och tre akter, men bara prologen finns bevarad och uruppfördes av Los Angeles-filharmonikerna under ledning av Esa-Pekka Salonen 2011.
Orango är fars och satir från början till slut. Ursprungligen beställde Bolsjojteatern en opera för femtonårsjubileet av Oktoberrevolutionen 1932. Som librettister engagerade man Alexej Tolstoj och Alexander Starsjakov och temat var inget mindre än "mänsklig tillväxt under revolution och socialistisk uppbyggnad". Men librettisterna lät sig bland annat inspireras av den ryska biologen Ilja Ivanovitj Ivanov, som i början av 1900-talet experimenterade med att korsa människor med andra primater, och resultatet blev en opera om Orango som är till hälften apa, hälften människa – alltså journalist. Tankarna går osökt bland annat till Sjostakovitjs första opera Näsan (op. 15, 1928) baserad på Gogols novell med samma namn – speciellt med tanke på den ryska traditionen att, inte utan orsak, ironisera över och misstänkliggöra statsmakten och dess företrädare.
I Orango är tempot rappt både när det gäller musiken och händelserna på scenen, och när Erik Söderblom styr och ställer får sångarna i solistensemblen ta hela scenkanten och trapporna i Musikhuset i besittning. Det starkaste visuella elementet är ändå Louis Price videovisualisering som med arkivbilder från 1930-talets Sovjetunionen effektivt tar fram en svunnen epok: drömmen om ett bättre, kommunistiskt samhälle med massiva militärparader på Röda torget och så vidare.
Även om prologen ger en stark fingervisning om i vilken riktning operan troligtvis hade utvecklat sig, är det viktigt att minnas att det bara handlar om ett fragment. Den som skriver en prolog på 35 minuter sätter nämligen ribban oerhört högt för vad som komma skall. Trots den underhållande stämningen händer det inte värst mycket under prologens gång: karaktärerna presenteras och Orango fängslas. Med tanke på det lätta och farsaktiga greppet är musiken ändå anmärkningsvärt tung. Musiken, orkestrerad från pianopartituret av Gerard McBurney, uppvisar en nästan symfonisk tyngd, större och kraftigare än de flesta andra operauvertyrer eller -mellanspel. Ingen lätthet, ingen nåd, om man inte uppfattar jazzinfluenserna och saxofonen som ett lättare inslag. Klart är att prologen gör en nyfiken på hur resten av operan hade låtit.
När det gäller Sjostakovitj har det förstås spekulerats en hel del i orsakerna till att Orango förblev ofullbordad, och även om tidsbrist och mera brådskande uppdrag är möjliga orsaker, är en lika möjlig orsak Stalins avoga inställning mot upphovsmännen (Starsjakov avrättades 1937). 1936 publicerades i Pravda artikeln Kaos i stället för musik där operan Lady Macbeth från Mtsensk avfärdades som grov, primitiv och vulgär musik. Sjostakovitj som vid samma tidpunkt hade inlett arbetet med fjärde symfonin fullbordade den, men drog genast bort den från sin verkförteckning även om den inkluderades åter 1961, långt efter Stalins död, efter att Chrusjtjov tagit över makten.
Det är som om något magiskt låg i luften när Esa-Pekka Salonen dirigerar och musikerna i Radions symfoniorkester var uppenbart entusiastisk och gjorde sitt bästa för att framställa musiken både i Orango och fjärde symfonin. Solisterna från Mariinskijteatern – fem tenorer, fyra basar och två sopraner – var väl valda och gjorde ett gediget arbete och kören bestående av medlemmar från Dominante och Murtosointu gjorde en ytterst slagkraftig insats för det gemensamma bästa.
Sjostakovitjkonserten ges i repris i dag onsdag kväll kl. 19. Följ konserten direkt över webben.