Att läsa Piketty i Norden
Matematik är intressant men bara i den mån grenen förmår besvara komplexa frågor om mänsklighetens framtid, hävdar ekonomiprofessorn Thomas Piketty.
Ekonomi
Att leva i den region i världen som har de minsta skillnaderna i inkomst och förmögenhet har sina fördelar. Det är faktiskt inte många år sedan Norden var så nära absolut jämlikhet man kan komma, men sedan vändes trenden. Förtroende, samarbete, rättvisa, ärlighet är ändå värden som de flesta nordbor anser vara viktigare än materiella framgångar. Risken för våld och upplopp är förstås också mycket mindre än i länder med obscen rikedom.
Det är värt att minnas i läsningen av den franska ekonomiprofessorn Thomas Pikettys engelskspråkiga version av boken om kapitalets historia, Le capital au XXIe siècle, som kom ut i fjol. Amerikanerna har kastat sig över Capital in the Twenty-First Century och gjort den till en osannolik bestseller. Amazon sålde slut på hela lagret så jag fick läsa den elektroniska versionen i stället. Med tanke på USA:s enorma välfärdsklyftor och de senaste årens diskussion om de några hundra svindlande rika privatpersoner som kontrollerar landets ekonomi är det inget under att hans bok går hem. Att folk kastar sig över tabeller, ekvationer och ekonometriska förklaringar, känns lite revolutionärt, faktiskt.
I Frankrike däremot var boken ingen större sensation, förmodligen för att jämlikhet ju ändå diskuteras överallt, hela tiden.
Fanns ingen medelklass
Piketty och hans kolleger analyserar utgående från skattedata och nationalräkenskaper relationen mellan kapital, alltså förmögenheter, löneinkomster och nationalinkomster sedan den första industrirevolutionen startade på 1700-talet. I Europa äger nu 10 procent av befolkningen omkring 60 procent av förmögenheten, något lägre i de nordiska länderna, medan andelen i USA är hela 72 procent. De europeiska samhällena har ändå blivit mer jämlika för i början av 1900-talet ägde den rika tiondelen i princip allt, även i Norden. Det fanns ingen medelklass.
De nordiska länderna har överlag lyckats bra med att upprätthålla ett jämlikt samhälle, som är förutsättningen för allmän välfärd och en fungerande demokrati. Därmed kan Pikettys teser ses som en bekräftelse på att de nordiska modellerna, som ursprungligen är designade av ekonomer, fungerar. Men även hos oss ökar den ekonomiska ojämlikheten. Tittar man dessutom framåt uppstår frågan om hur kapitalets betydelse växer när jobben automatiseras och robotarna tar över. Piketty misstänker att vi är på väg tillbaka till snedvridningen i början av 1900-talet. Anekdoter är inte mycket att komma med i dessa sammanhang, men i den digitala ekonomin verkar inkomster och förmögenheter anhopas mycket snabbare vilket syns tydligt på Forbes lista över världens rikaste personer där många är nykomlingar.
Global skatt
Det som fått högern att gå i taket är hans förslag om att införa en global skatt på kapital. Skatten kunde vara 5–10 procent årligen för de allra största förmögenheterna. Han medger att förslaget är ogenomförbart politiskt och tekniskt krävande, men lägger fram det ändå – kanske för att få i gång en mer analytisk debatt om de rika. Det är sant att många av de rika i USA är superstjärnor som blivit rika på egna meriter och inte genom arv, som Bill Gates eller grundarna av Google och Facebook.
USA, ja. Ojämlikheten har exploderat efter 1980 och den ekonomiska tillväxtens flodvåg som med Nobelpristagaren Simon Kuznets ord skall lyfta alla i båten låter vänta på sig. Det är ingen överraskning att kritiken mot boken varit hårdast bland nyliberala ekonomer i USA. Pikettys utmanare menar att han inte beaktat de skattereformer som gjordes i början av Ronald Reagans period, vilka gjorde att statistiken blir missledande. Piketty beaktar heller inte överföringar i form av socialbidrag. Men faktum kvarstår: de superrikas löneinkomster har vuxit mycket snabbare än ekonomin, medan andra har fått uppleva att inkomsterna stagnerat eller även sjunkit mätt i köpkraft.
Rent vetenskapligt är boken en bedrift. Därtill lyser Pikettys vänstertankar igenom, vilket knappast är ett problem för andra än dem med en annan ideologi. Han har redan hunnit utnämnas till den nye Marx, men det är en orättvis jämförelse. Sin vänstersyn till trots går Piketty inte på den marxistiska linjen att kapitalismen kommer att förstöra sig själv till slut och att borgerskapet gräver sin egen grav. Där Karl Marx skrev sina teser först och därefter sökte stöd i empirin har hans efterföljare betydligt fastare mark under fötterna.
Thomas Piketty är därtill inspirerad av klassiska författare som Jane Austen, Henry James och Honoré de Balzac, vilket betyder att han förstås lägger in ett kapitel med titeln Betydelsen av penningar i litterära klassiker. Det kan väl tas som ännu ett bevis på behovet av att bli upptagen i de rätta franska akademiska kretsarna där ekonometri inte ses som någon vetenskap, ännu mindre som nyckeln till livets stora gåtor.
Atlanten delar
Här kan också en personlig historia spåras. I ett kort stycke berättar Piketty om när han som 22-årig färsk doktor fick ett akademiskt jobb i Boston, men återvände till Paris efter bara tre år. Där han har bott ända sedan dess.
Inom ekonomisk vetenskap och även andra vetenskapsgrenar går en djup klyfta mellan det kvantitativt orienterade USA och de kvalitativt arbetande forskarna i Europa. Piketty kritiserar amerikanska ekonomers "barnsliga" passion för matematik och noterar att ekonomer i Frankrike betraktas med skepsis av andra vetenskaper. Matematik är intressant, tycker han, men bara i den mån grenen förmår besvara komplexa frågor om mänsklighetens framtid, som hur kapitalinkomsterna skall distribueras mer rättvist.
Det här för mig tillbaka till inledningen av texten: ojämlikhet uppstår inte på grund av någon naturlag, den är resultatet av politiska beslut. Det är kanske därför det känns tryggt att läsa Pikettys bok här i Norden.
Här finns också en Finlandskoppling. Tony Atkinson, tidigare forskare vid FN-universitetets forskningsinstitut i Helsingfors har varit en viktig stödperson i den akademiska karriären. Atkinson etablerade i stort sett ensam den moderna brittiska forskning om ojämlikhet och fattigdom.
Pikettys bok kommer ut på svenska i höst.