Skivrecension: Uppdaterad Eetu Vesala
(Ektro)
Edward Vesalas Sound & Fury började i form av en workshop 1982. Det var fråga om både en orkester och ett experimentlabb. Från början var bland annat träblåsaren Jorma Tapio, gitarristen Jimi Sumén och pianisten Iro Haarla med, men även exempelvis Tomasz Stanko ingick ibland i sammansättningen.
Iro Haarla, som redan i början lär ha skrivit noter enligt maken Vesalas visslade fraser, har arrangerat tidigare opublicerade kompositioner av Vesala. Haarlas arrangemang och kombinationen av äldre och yngre musiker blåser med stor kraft liv i kompositionerna och konceptet.
Det första som slår en är det spänstiga kompet med Ilmari Heikinheimos drivande trummor i förgrunden. Rytmiskt skiljer sig denna skiva ofta från de gamla med Vesala bakom kaggarna. Exempelvis I Tell You a Story är rentav dansvänlig till rytmen.
I tonaliteten samsas tydliga intervaller med tonala centra och kluster. Melodierna är inte några öronmaskar man genast börjar gnola, trots att de inte är så komplexa. Egensinniga är de nämligen ändå.
Mest gammaldags 70-talsfri låter Nattuggla, som bygger på enkla melodislingor över borduntoner i rubatorytm. Punk gör skäl för namnet; det är helt enkelt rock av den tyngre typen med anarkistiskt tonbruk.
På sina ställen går tankarna till Zappas experimentellare sida. Det beror kanske på den högre graden av disciplin i utförandet, jämfört med tidigare storm och vrede. Julius Heikkiläs och/eller Suméns elgitarrer påminner däremot om en tidigare medlem, Raoul Björkenheim.