Skivrecension: Mys och sexism i Jason Derulos värld
Sensuellt, smörigt och mjukt. Dansaren, sångaren och låtskrivaren Jason Derulo är tillbaka med ett tredje eget album, Tattoos.
(Beluga Heights)
Tattoos bjuder på två motpolstyper av låtar. Den första är den oskyldiga i form av sockerdrypande kärleksballader i R&B-anda. Extraromantiskt blir det i Marry Me, men även Tattoos och Stupid Love placerar sig i den här kategorin. Sjungna med de stiltypiska R&B-greppen som rikliga utsmyckningar, mycket sjungande i falsett och starka känslor.
På andra sidan av den honungsljuva kärleken finns de sexiga låtarna. Mer sensuellt sexigt i låtar som Trumpets (hyllning till en kvinnokropp) och Vertigo (om lust och kärlek till en annan). Mer kontroversiellt i låtar som Talk dirty (tillsammans med 2 Chainz). Inte bara sexistisk och objektifierande (”jag behöver inte förstå vad du säger” och ”din rumpa behöver ingen förklaring”). Den känns dessutom snudd på rasistisk. Rent musikmässigt känns det också som en rätt så stor klyfta mellan Marry Me och Talk Dirty.
Mellan de här två polerna placerar sig fartfyllda pophits som The other side, Side Fx, Rest of our life och Fire.
Jason Derulo har lång erfarenhet som låtskrivare och har samarbetat med många artister, vilket också syns på albumet. Vertigo får en fin stämning med Jordin Sparks ljusa toner. Side Fx gästas av The Game, Talk Dirty av 2 Chainz som båda får välkommen variation i rapform. Fire är ett uttjatat vanligt Pitbull-samarbete som inte bjuder på något nytt.
Som album känns det osammanhängande och det känns svårt att tänka sig för vilken typ av ändamål det kunde passa som musik. Det fungerar bättre om man väljer ut enskilda låtar att lyssna på efter humör.