Skivrecension: "Allt ni gjort kan jag göra bättre"
Muse tar på The 2nd Law med lyssnaren på en tidsresa till sina förebilder. En resa som är mera ett kollage av pophistoria än ett rockalbum.
Brittiska Muse är numera i den otacksamma situationen att varje nytt album förväntas vara inget mindre än ett mästerverk. Och det är trion själv med gitarristen, sångaren och låtskrivaren Matt Bellamy i spetsen som försatt sig i det klistret. För varje platta har soundet och anspråken vuxit, arrangemangen fläskats till och stämningarna strävat allt längre ut i stratosfären.
Nya The 2nd Law är en naturlig följd av Bellamys vision att omfamna konstant bredare spektra av musik. 2nd Law är inte längre en rockskiva, det är ett popkonstverk som hela tiden söker sig i nya riktningar, liksom en bra dj växlar tempo, rytm och intensitet för att hålla publiken på dansgolvet.
Det första släppet från albumet var signaturmelodin från sommarens Olympiska spel i London, Survival. Muse har tidigare fått svar på kritik för att de skamlöst plundrar Queens kvarlåtenskap, och jag tänker i mitt stilla sinne att Survival är Bellamys långfinger i ansiktet på alla kritiker, för det finns knappast en Muse-sång som är lika skräddarsydd för Freddie Mercurys röst – "jag gör precis vad jag vill", är Bellamys budskap.
Tåget går till 1980-talet
Albumet öppnar med Supremacy som bärs fram av stråkar med James Bond-känsla, bakvända rytmer, smygande verser och explosiv refräng. Och innan man vet ordet av pumpar singeln Madness på i en helt annan dimension med elektroniska trummor, Queen-inspirerad körsång och Brian May-gitarrer.
På Panic Station sätts vi på tåget till Michael Jacksons dansanta 1980-tal, mixat med lite Suicidal Blonde av INXS och … Genesis? Det är Muse som aldrig hört dem tidigare, men det är klart det funkar.
Follow Me liknar i sin tur "gamla" Muse, men i ny tappning med lite dubstep light, och på Animal visar Bellamy sin virtuositet på gitarr när han låter strängarna sjunga med samma lidelse och vemod som Mark Knopfler på Brothers In Arms (1985). Men bandet spårar förstås ur i kaos på slutet, bara för att vagga oss till ro igen med pianoballaden Explorers.
"Jag kan allt ni kan"
När man ska visa hela världen att man är störst, bäst och vackrast inom rock, ska man inte glömma att ge också U2 en känga i arslet. Och det gör Muse förstås med Big Freeze, som med Bono vid micken redan nu skulle vara årets radiohit. Det är någonstans här man börjar tycka att det kanske är Bellamys vokalkapacitet som är bandets största svaghet. I det rymduniversum de skapar med sina instrument är hans rätt endimensionella röstfärg det enda som håller Muse på jorden bland de dödliga.
Men den tanken äter man snabbt upp när han ger över micken till basisten Chris Wolstenholme för två låtar. Det skulle han ha låtit bli. Save Me är en duktig emulering av tidiga Pink Floyd, Muses egna Astronomy Domine (1967), men Wolstenholme är verkligen ingen Syd Barret.
På Liquid State (också skriven av Wolstenholme) får han lite mera liv i stämman, men trots att låten håller måttet, måste orsaken att inte Bellamy sjunger den vara något slags förvirrad idé om banddemokrati som smugit sig in i enpartistaten.
Rocken glömdes bort
Det talades i somras mycket om att Muse gått över till dubstep, tre år efter alla andra, men det var en grym överdrift. Det är bara i första avsnittet av den tvådelade avslutningslåten som dubstep hörs. I Unsustainable och Isolated System kommer också Muses obligatoriska programförklaring mot det ohållbara ekonomiska systemet och makteliten i världen.
Aggression är det inte tal om, mera en försoning. Den ljudligaste kritiken av The 2nd Law har också varit att Muse helt glömmer bort att ösa på. På förra albumet The Resistance (2009) hade man ännu två dundrande rocklåtar, men nu … noll.
Kanske kommer The 2nd Law i framtiden, när Muse återgått till ordningen och hittat distpedalen igen, att visa sig som (bara) den sillsallad av förebilder som den nu låter som, en kaotisk eruption av harmonier som Bellamy bara behövde få ur sitt system?
Kan inte vänta på att höra hur Muse kommer att servera den här dosen live!
Muse uppträder på Arenan i Helsingfors den 12 december. Konserten är slutsåld.