Musikrecension: Phantastiskt!
Phantasm har erövrat flera skivpris och utmärkelser och det är ingen tvekan om att även denna cd erbjuder den bästa och kompetentaste gambamusik man kan få i dag.
William Lawes (1602–1645) var lutenist och gambist vid brittiske kung Karl I:s hov och till hans uppgifter hörde bland annat att förse hovet med dans- och underhållningsmusik. Viol Consorts to the Organ hördes i intimare sammanhang i kungens privata salar där det fanns små orglar.
Detta gav Lawes friare händer och inspirerade honom till en musik så annorlunda, rentav bisarr, att den glömdes bort för en lång tid, och först nyligen har musikerna lärt sig att uppskatta hans egenartade och, som Phantasms ledare skriver, bakvända (topsy-turvy) musik.
Den fullmatade cd:n (77:44) upptar sju Sets – ett Set är lika med tre eller fyra satser i samma tonart – för fem eller sex gambor med orgel. Orgelns uppgift är inte enbart att ackompanjera; stämman är helt utskriven och ofta solistisk, klangligt förvirrande likt blockflöjter.
Man kan lyssna på den här skivan på två sätt: antingen låter man instrumentens inbjudande, ofta melankoliska klanger smeka öronen mer eller mindre oreflekterat – för ett 21:a århundradets öra är bisarrerierna knappast mera än välkomna kryddor – varvid man kanske lägger märke till att satser som kallas Aire är korta, dansanta i snabbare tempo medan Fantazy- och Pavensatserna är melankoliskt meditativa, ofta med en imitativ inledning som leder till stora kompakta homofona ackord.
Eller: man tar fram soprangambistens och ensemblens ledares, Laurence Dreyfus ytterst subjektivt älskvärda verkkommentarer (finns endast på engelska) med tidsangivelser på sekunden var man kan höra Lawes originella musikaliska absurditeter och hur man kan tolka dem – William Lawes stupade i Karl I:s inbördeskrig.
Phantasm kallar sig en internationell grupp gambister, grundad 1994; förutom grundaren och ledaren Laurence Dreyfus (USA) består gruppen av Wendy Gillespie (USA), soprangamba, Jonathan Manson (Skottland) och Emilia Benjamin (England), tenorgamba, samt finländarna Mikko Perkola och Markku Luolajan-Mikkola, basgamba. På skivan medverkar också organisten Daniel Hyde.
Phantasm har erövrat flera skivpris och utmärkelser och det är ingen tvekan om att även denna cd erbjuder den bästa och kompetentaste gambamusik man kan få i dag. Spelet är givetvis totalt rent, den dynamiska skalan överraskande vid och fraseringarna andlöst raffinerade.