Skivrecension: En gammal och ny sida av Vagn Holmboe
Vagn Holmboe känner alla till i Danmark – men vem känner till honom i Finland? På två nya skivor på skivbolaget Dacapo presenteras Holmboe i både gammal och ny tappning.
Vagn Holmboe: Kammarsymfonier 1-3. Lapplands kammarorkester, dir. John Storgårds. (Dacapo)
A Hand for Holmboe – Deconstruction by Katrine Ring. (Dacapo)
Med sina närmare fyrahundra verk blev Vagn Holmboe (1909-1996) en av Danmarks kändaste och mest produktiva tonsättare. Verklistan omfattar bland annat tretton symfonier, tjugoen stråkkvartetter, tjugo konserter, fyra stråksymfonier och en opera. Holmboe var bland annat kritiker vid Politiken och från 1950 framåt verkade han som lärare och från 1955 som professor vid Konservatoriet i Köpenhamn. Till eleverna hörde bland annat Per Nørgård och Egil Hovland.
Ändå har jag svårt att erinra mig när jag senast skulle ha hört Holmboe spelas i Finland eller ens sett namnet i något sammanhang. Här lyser han med sin frånvaro – förutom kanske på Lapplands kammarorkesters program. Det är ingen slump att Lapplands kammarorkester och John Storgårds har spelat in den nu aktuella skivan med tre av Holmboes kammarsymfonier, där det övervägande intrycket är positivt. Kammarorkesterformatet används på ett tacknämligt sätt och likheterna med Sjostakovitj är i vissa fall slående. Musiken är alltid tonalt förankrad, medan harmonierna kan vara rätt arkaiska.
Kort och avsnoppat
I Holmboes verk finns överlag en dramatisk och narrativ ådra. Kontrapunkten och tonartsförhållandena vittnar om det, episodtänkandet och dramaturgin likaså. Om det finns något som man kan vända sig mot är det närmast det korta formatet. Till exempel i första kammarsymfonin (1951) är satserna bara tre till sex minuter långa och ingen storform vidkänns. Det ger ett rapsodiskt och rastlöst intryck, som om Holmboe försöker sig på ett större uttryck än han de facto uppnår och som om rastlösheten och otåligheten hindrar honom från att utveckla sina idéer och tankarna inte hinner mogna.
Om satserna är korta och avsnoppade i första kammarsymfonin, är proportionerna redan större i andra kammarsymfonin (Elegi, 1968) som spänner över en halv timme. Användningen av trumpeten över stråkarna för tankarna till finalen i Arthur Honeggers andra symfoni. Tankarna går också till Béla Bartók och Musik för stråkar, slagverk och celesta i sättet på vilket orkestersatsen gradvis utvecklas. Tredje kammarsymfonin (Frieze, 1969-70) är kanske den mest intrikata med de mest avancerade idéerna. Formatet är åter mindre, medan den energiska laddningen större. Lapplands kammarorkester spelar hela vägen inspirerat, vilket är en fröjd för örat.
Häftig sampling
Danska skivbolaget Dacapo har redan en längre tid satsat på att ge ut stora delar av Holmboes produktion. Samtidigt har man vågat satsa på en lite annorlunda vinkling på Holmboes musik. Katrine Ring har en bakgrund som punkmusiker men blev senare en av Danmarks kändaste dj:ar innan hon gick över till att sampla klassisk musik. På skivan En hånd til Holmboe ger hon sig på en "dekonstruktion" av Holmboes kammarkonserter (inte att förväxlas med kammarsymfonierna).
Och resultatet är fascinerande. I Fuglene blandas utdragen ur andra kammarkonserten med tvättäkta fågelsång och i Undervejs blandas sjunde kammarkonsertens virveltrumma och träsblåsrepliker med en jämt pulserande, mörk, underjordisk värld som har sina rötter i tekno och en industriell ljudvärld. I Avra for Laura mixas ljud från en lekpark med Holmboes nionde kammarkonsert och i bägge versionerna av Vagn och Gunnar ryger pibe (normal version och basic jump style) ingår ett härligt, lekfullt rytmiskt spel – med tändsticksaskar som instrument, där 70-talets syntljud och 80-talets dataspel ligger nära till hands.
Ring anger alltid ursprungskällan och har också bifogat verken som hon använt på en bonusskiva. Efter att ha hört hennes skapelser låter Holmboe förvånansvärt lätt och okomplicerad och de facto känns det som om Holmboe bara stod där och tiggde om att bli samplad.
En aspekt som dock skiner igenom i original-Holmboe och som inte förmedlas av Ring är melankolin. Melankolin är och förblir en av egenskaperna hos original-Holmboe.