Ishallen smalt för Toris tangenter
Både sångerskan och pianisten i Tori Amos fick komma till sin rätt under den hjärtliga amerikanskans turnédebut i Helsingfors ishall på onsdag.
Tori Amos erkänner att hon varit lite nervös. Fullt förståeligt, i och för sig – turnépremiär i Helsingfors inför en fullsatt hall med 4 500 förväntansfulla fans.
Inramningen av klassisk musik på Amos pinfärska album Night Of The Hunters blir även konsertens hörnsten. En stråkkvartett stöder sångerskan på scenen, och själv sitter hon där hon troligen känner sig allra mest hemma, mellan sin flygel och keyboard som hon turvis spelar på. Till en början dessvärre lite stelt och introvert.
Fokus ligger på flygeln och det dröjer några låtar innan hon släpper in publiken, men när det sker verkar också värmen från den välvilliga publiken ha en avslappnande effekt på stjärnan. När den dramatiska inledningen i Shattering Sea från nya plattan följs av gamla Amosklassiker som Baker Baker och Marianne vaknar publiken på allvar.
-
Shattering Sea
-
Graveyard
-
Suede
-
Baker Baker
-
Fearlessness
-
Mrs Jesus
-
Marianne
-
Girl Disappearing
-
Cloud On My Tongue
-
Star Whisperer
-
Running To Stand Still
-
Sister Janet
-
Caught A Lite Sneeze
-
Cruel
-
Nautical Twilight
-
Snowcherries From France
-
Winter
-
A Multitude of Shades
-
Your Ghost
-
Mr Zebra
-
Tear In Your Hand
-
Carry
Under konsertens gång blir det också tydligt vilken duktig pianist hon är, särskilt under låtar som Star Whisperer och Nautical Twilight där hon verkligen får briljera med sin teknik och snabba fingrar. Samspelet med stråkkvartetten fungerar utmärkt och ger en bra bild av Amos talanger – både pianisten och sångerskan tar plats på ett naturligt sätt.
Två set med extranummer känns generöst. Även stråkkvartetten får tillfälle att skina i ett eget nummer vilket känns som en fin gest, liksom det faktum att Amos tar låtönskemål från publiken. Ödmjukhet framför divalater, något som fler artister gärna skulle få anamma.
Att några av de starkaste musikaliska korten sparas till slutet känns som ett bra drag. Som att avsluta konserten med mjuka pianobaserade Carry, precis som på plattan. Men blivande klassikern Your Ghost som en av extralåtarna måste ändå nämnas som höjdpunkten på en mäktig musikupplevelse.
Proffsigt, smått excentriskt emellanåt, men i slutändan otroligt imponerande.