Intervju: Religion som tröstar och förgör

”Mina vänner, religion är ett ämne för idioter”, säger Naveed Shah, pappa till grubblaren och sökaren Hayat.
Trots faderns motstånd har Hayat gått in för att lära sig Koranen utantill och därmed bli en hafiz. Naveeds stora fasa är att sonen skall bli imam. Men Hayat är förblindad av kärleken till sin mammas väninna Mina, en kvinna som visserligen är varmt troende men också liberal i sin tolkning av Koranen.
Kärleken och religionen ingår en farlig pakt som utmynnar i en katastrof.

Naveed, Hayat och Mina är huvudpersonerna i Ayad Akhtars debutroman Apelsinskalen. Bokens familj är i likhet med Ayad Akhtars egen familj pakistanska invandrare i USA och bor i Akhtars barndomsstad Milwaukee.

Sekulariserade muslimer, bland dem Hayats föräldrar, konfronteras med djupt troende muslimer i romanen som utspelar sig på 1980-talet. Därmed kan Ayad Akhtar behandla islam och muslimer utan den attitydförändring som terrorattacken den 11 september 2001 förde med sig.

– Efter terrorattacken har muslimerna i USA tvingats välja mellan två alternativ – antingen assimilerar man sig och blir så västerländsk som möjligt eller också går man in för att vara i opposition.

– Jag ville vara fri att undersöka och beskriva muslimerna utan trycket från terrorismen, säger  Akhtar.

Naveeds antipatier mot religion finns också i verkligheten även om de inte är vanliga.
– Däremot är det ett missförstånd att tro att muslimer inte skulle tvivla på antingen det imamerna säger eller det som står i Koranen.

Apelsinskalen tar också upp den känsliga frågan om antisemitism bland muslimer.
– Antisemitism bland muslimer är så vanligt att det inte längre är kontroversiellt. Men man gillar inte att det ges offentlighet, säger Akhtar och påpekar att hans uppgift som författare är att beskriva det han ser.

– Om det finns en författare i en gemenskap är den inte längre en säker plats, påpekar han.

Själv beskriver sig Ayad Akhtar som en muslim som visserligen inte praktiserar sin religion men som dock är troende och anser att religionen har mycket att ge.
Som barn och tonåring var han uppslukad av religiösa spörsmål, men när han blev ung vuxen falnade intresset.
– Däremot fortsätter jag att söka svaret på meningen med livet. Mitt arbete har blivit min religion.

Hur skulle du beskriva skillnaden mellan de muslimska stämningarna i USA och Pakistan?
– Min uppfattning är att de antivästerländska attityderna ökar i Pakistan.

Internationella medier rapporterade för några dagar sedan om en pakistansk tonårsflicka med Downs syndrom hade arresterats i Islamabad, anklagad för hädelse. Också Ayad Akhtar känner till händelsen men säger att det internationella samfundets påtryckningar leder till att flickan kommer att friges.
– Men galna handlingar som den här arresteringen göder argument som att religion enbart är för idioter, konstaterar han.
– Religion kan få fram både det bästa och det sämsta hos oss.

I sin nästa pjäs och kommande roman utvecklar Ayad Akhtar sin tematik. Både pjäsen och romanen utspelar sig efter 11 september och handlar om amerikaner som försöker dölja sitt muslimska ursprung.

– Jag försöker skildra hur det är att leva som både muslim och västerlänning i dag.

Ayad Akhtar uppträder på Träffpunkt Akademen i dag, på Konstens natt, klockan 18.