Deckarförfattaren Åsa Larsson mördar enligt Bibelns myter

– Murklor, kanske? Egentligen är det konstigt att jag inte har tänkt på något så självklart tidigare.

Deckarförfattaren Åsa Larsson blir uppspelt vid tanken på att i nästa roman ta livet av ett fiktivt offer med hjälp av vårens giftiga delikatess. Då har jag nyss berättat för henne historien om en hel familj som avled i murkelförgiftning.

I Åsa Larssons senaste roman, Till offer åt Molok, är det i alla fall standardverktyg som gäller. En kvinna hittas död i sin egen säng, mördad med ett stickvapen. Hennes lilla barnbarn är försvunnet och när han återfinns är han vettskrämd och vill helst leka hund.

Hundar finns det gott om i Till offer åt Molok och många av dem dör, till läsarnas stora förargelse.

– I en bok kan man ta livet av hur många präster som helst men när hundarna dör blir det uppståndelse, konstaterar Åsa Larsson, själv både matte och hundvän.

– Eftersom jag själv älskar hundar blir det dramaturgiskt stort när hundarna dör.Bakgrund

Molok, som fick ge boken dess titel, är en gud som Åsa Larsson hittade när hon läste Bibeln. Enligt myten offrade somliga sina barn åt Molok med hopp om framgång och trots vetskapen om att offret gjorde Gud rasande. Enligt Herrens påbud skulle den som gav ett barn åt Molok straffas med döden.

Åsa Larsson säger att myten om Molok är en av Bibelns många fantastiska sagor, sådana som människor alltid har älskat att berätta och som är ovärderliga inspirationskällor.

– Bibeln är full av historier om skuld, ansvar, försoning, botgöring och straff. Kan man få med lite kärlek också är det en bonus. Att kriminalromanerna bär myterna vidare är inte så konstigt.

Själv kommer Åsa Larsson från en frikyrklig släkt och var djupt troende som ung. I dag är hon inte lika hängivet religiös men håller med om att fördomarna mot medlemmar i de frikyrkliga samfunden är starka.

– Den som är frikyrklig anses lätt lite korkad. Men är man katolik, som Mark Levengood, behandlas man med respekt.

Till offer åt Molok är Åsa Larssons femte roman om kammaråklagare Rebecka Martinsson som har återvänt till sina rötter i Kiruna. Parallellt med historien om mord i nutid löper berättelsen om Kirunas förste disponent, den legendariske Hjalmar Lundbohm, som härskade i Kiruna i början av 1900-talet.

Åsa Larsson låter Lundbohm förälska sig i ortens folkskollärarinna, den driftiga Elina Pettersson, vilket blir ödesdigert för dem och deras efterlevande. Förhållandet med Elina är det enda som inte är sant vad gäller historien om Hjalmar Lundbohm i Larssons bok.
Verklighetens Hjalmar Lundbohm hade en relation med Sveriges första wallraffare, journalisten Esther Blenda Nordström. Det förminskade inte hans storhet i Kirunabornas ögon.

– För oss var han en ikon som byggde upp folkhemmet i Kiruna och som behandlades med vördnad. Vår skola och vår största väg har döpts efter honom.

– Hjalmar Lundbohm var som en kung på ett frimärke. Vi visste vem han var men kände honom inte. Och eftersom han inte efterlämnade några barn finns det ingen som kan berätta hurdan han var privat. För mig blev lockelsen att göra honom till en människa.

Norrbotten, i synnerhet Kiruna, är både Rebecka Martinssons och hennes skapares värld. Åsa Larsson växte upp här och skriver sina romaner med känslan av att hon har sin mamma sittande på axeln.

– Ändå vägrar jag tänka på vad läsaren förstår och inte fattar. I Spanien är en sparkstötting något helt obegripligt men om jag börjar oroa mig för det blir boken jättekonstig. Förresten gäller okunskapen om Norrland hela södra Sverige. Jag skriver om mycket som sörlänningarna inte förstår.

Vilka fördomar om Norrland irriterar dig?

– Att vi sägs vara tystlåtna. Vi är pratsamma men när folk kommer söderifrån med en von oben-attityd tystnar norrlänningarna. Att Kirunaborna anses obildade och icke-kulturella är också fel.

– Och allra argast blir jag över att vi anses vara en tärande och bidragstagande del av Sverige. Gruvan ropar efter arbetskraft, arbetslösheten är låg och LKAB är lönsammast av statligt ägda företag i Sverige.

Redan när den första boken om Rebecka Martinsson – Solstorm – utkom deklarerade Åsa Larsson att serien skulle omfatta sex böcker. Till offer åt Molok är den femte i serien och inför sista boken har Larsson placerat sin hjältinna i ett delikat kärleksdilemma. I Stockholm finns Rebeckas förutsägbara advokatfästman Måns, i Kiruna finns polisen Krister med det sönderbrända ansiktet.

Hur ska det gå?
– Det talade Rebecka om för mig för en månad sedan. Jag har sett den första och sista scenen i roman nummer sex men vet inte vad som händer däremellan.

– Men jag håller fast vid att det blir den sista romanen om Rebecka. Man måste våga sluta när det är dags.