Bordet ska dukas med skarpa analyser

I Finland är Juhana Vartiainen ett namn som associeras med ekonomisk politik, forskning och SDP. Under de senaste tio åren då han jobbat i Sverige är det framför allt de två förstnämnda han ägnat sig åt.

– Det är troligen ingen i Sverige som vet att jag är SDP-medlem eller intresserad av det. I Sverige är din partitillhörighet intressant bara på regeringsnivå medan Finland verkar vara mera politiserat också på tjänstemannanivå. Vare sig du är miljöpartist, sosse eller moderat ses det i Sverige dessutom som positivt att du är intresserad av samhället, säger Vartiainen, blivande överdirektör för Statens ekonomiska forskningscentral, VATT.

Som chef för forskningscentralen är Vartiainen övertygad om att hans politiska tillhörighet inte kommer att spela in. Dessutom är det en helt annan roll som väntar honom nu. Att både politiker och medborgare ska förses med fakta och stenhårda analyser är Vartiainens främsta målsättning.

– Just nu verkar frågor som diskuteras vara hållbarhetsunderskott och hur kommunreformen kommer att påverka ekonomin. VATT ska duka bordet och vara den mest trovärdiga instansen att servera analyser, säger Vartiainen.

Skillnader mellan grannar

Under intervjun med Hbl promenerar Vartiainen till sitt nuvarande kontor i Stockholm, där han jobbar som forskningsdirektör på Konjunkturinstitutet.
Ansvaret på VATT kommer han att axla under fem års tid med start den 23 april.

– Jag är glad över det här på grund av flera orsaker. Utgående från min erfarenhet i Sverige under nästan tio år tror jag att jag har ett och annat att ge. Jag ser fram emot att jobba med VATT:s kompetenta personal. En annan fördel är att familjen under alla de här åren haft en lägenhet i Helsingfors och en i Stockholm och att vi nu får vara tillsammans mera.

I och med att Vartiainen, 53, har god insyn bakom den svenska ekonomins kulisser är det naturligt att han inför flytten tillbaka till Finland får många frågor om skillnaderna mellan grannländerna. Han är ändå inte övertygad om att en ständig jämförelse är relevant.

– Det viktiga är att vi i Finland får en bra ekonomisk utveckling, ett starkt näringsliv och att vi värnar om välfärdsstaten och dess finansiering. Om vi är bättre och större än Sverige är inte relevant. Sverige är inte perfekt men vi kan lära oss av dem och jag tror att jag tack vare min vistelse här kan bidra till debatten.

Det här med debattinlägg är annars någonting som Vartiainen planerar att vara restriktiv med.

– Min roll kommer inte att vara att vara allmänbloggare eller debattör. Innan jag kommit i gång och kan prata utifrån VATT:s välgrundade analyser är det inte motiverat att kommentera ekonomin i detalj, blir svaret på frågan om vilka tankar debatten om förhöjd pensionsålder väckt hos honom.

Oförutsägbart krisförlopp

När Vartiainen tar över chefsansvaret på den ekonomiska forskningscentralen blir det i ett läge som är allt annat än lätt, både i Finland, eurozonen och Europa. Men det behöver inte vara någon dålig sak.

– Det är snarast kul att ha utmaningar och frågor att ta tag i. Om allt skulle vara frid och fröjd skulle det ju inte alls vara lika spännande, eller hur?

Inte minst då det gäller Finlands roll som euroland har Vartiainen ett perspektiv som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Lika långt som eurons historia i Finland, för att vara exakt. Han var en av handläggarna när experter 1997 utvärderade vad en övergång till euron skulle betyda.

Att turbulensen skulle bli lika stor som den blev trodde ingen.

– Då hyste många tankar om att en penningunion gradvis skulle leda till ett djupare samarbete inom den ekonomiska politiken. Det här skedde under en tid då både beslutsfattare och medborgare gillade tanken. Ingen kunde förutspå hur turbulent det skulle bli eller att politiken skulle bli så annorlunda med nationalistiska drag på flera håll. På ett naivt sätt förväntade vi oss inte ett sådant krisförlopp, säger Vartiainen vars utmaning nu blir att analysera fakta som botten för liknande beslut i framtiden.