Pär Stenbäck, 70 år: Lyssnar bortom twittret

Vädret kastar nyckfullt om. Moln spricker upp, släpper igenom sol och låter sedan en kaskad regn falla ner kring altanen på Pär och Sissel Stenbäcks stuga i Pellinge i Borgå skärgård. Varje gång det växlar kastar Stenbäck en blick snett uppåt och fortsätter sen oberörd på sin tanketråd.

– Man blir med tiden mer relativistisk. Vi klarade 90-talets recession och vi kommer att klara det här, säger han.

– Men det tycks ha blivit ett blint självändamål i politiken att folkopinionen har rätt, trots att det kan finnas feltolkningar. Dessutom har man försummat uppgiften att upplysa, till exempel förklara för dem som röstar på Sannfinländarna varför vi är med i EU, funderar Stenbäck.

Därför uppstår proteströrelser då ekonomin går ner – som en följd av att den stora bilden, the big picture, aldrig målats upp ordentligt, menar han.

”Var är riktningen?”

Pär Stenbäck var undervisningsminister 1979–1982 och utrikesminister 1982–1983. Var det lättare att sitta i regeringen då, jämfört med dagens splittrade mentala klimat?

– Skillnaden är att individualismen tilltagit på ett sätt som inte alltid är hälsosamt. Då var den mentala likriktningen större. Man var på väg åt samma håll.

Var det lättare att leda SFP vid den tidpunkten, av samma orsaker?

– Det är svårt att säga. Det har alltid funnits de som kritiserar och anser att SFP gör allt fel. Jag anser att vi tidigare partiledare är berättigade till åsikter, men det blir lätt för känsligt. Vi skulle behöva en friare debatt, formulerar Stenbäck.

Han är diplomatisk, men beskriver dilemmat då vi talar vidare om folkopinion och webbdebatt. Stenbäck har gått in i Ipad-eran och är väldigt nöjd med sin pekdator, men förkunnar att han bestämt sig för att hålla sig utanför både Facebook och Twitter. I den debatt som uppstår online ser han Jantelagen som ständigt närvarande.

– Webbdebatten fungerar lite som Svenskfinland: Om någon sticker huvudet högre än de andra ska det huvudet slås av.

Festsymposium

Även om familjen Stenbäck firar på stugan i lugn och ro går det inte att hålla världen utanför. Det märks dels för att de organisationer Pär Stenbäck arbetat med genom åren har överraskat jubilaren med ett symposium på Hanaholmen i slutet av augusti, med bland andra Martti Ahtisaari och Ingvar Carlsson som gäster.

Det märks också för att omvärldens händelser är så närvarande. Nere vid bryggan vajar färgerna från hustrun Sissels hemland Norge på en vimpel.
– Vi har velat visa våra sympatier med vimpeln ända sedan det hände, säger Pär Stenbäck – och det står klart vad ”det” handlar om.

Kravaller rasar i London, där det talas om unga som fallit utanför samhället.

– Via Barn- och ungdomsstiftelsen vet jag att det också hos oss finns mellan femtio- och hundratusen ungdomar utanför det som vi anser meningsfullt. Det finns drogmissbrukare, det finns de som själva valt att hoppa av och det finns unga män som blivit kvar på avfolkade landsbygdsorter. Gruppen är disparat och väldigt svår att definiera, påminner Stenbäck.