Cay Sevón - direktören för det hela

Under presstillfället för kulturhuvudstadens sista veckoslut i augusti, då Åbos programutbud fullkomligt lär explodera, är det ingen tvekan om vem som har befälet. Cay Sevóns bestämda röst ekar ut över museiskeppet Suomen Juotsen där hon står och stampar fötterna i däcket för att få allas uppmärksamhet.

– Året har börjat bättre än jag kunde föreställa mig. Den allmänna stämningen har ändrats, folk är stolta över kulturhuvudstaden. Ett exempel på det är våra tulpanlökar, Tulipa Aboa, som man fått köpa och odla hemma i trädgården. Att stadsborna deltar känns viktigt. Åbo är så mycket bättre än folk tror, men vi har haft en tendens att sluta oss i ett skal i stället för att öppna upp.

Som chef säger Sevón att hon leder från mitten och ibland vill ha nästan enerverande mycket sagt och gjort med kort varsel.

– Varenda jobbdag är just nu fylld av offentliga uppdrag, men så ska det vara. Tillsammans med kulturhuvudstadsårets styrelseordförande Christoffer Taxell är det jag som ska synas.

Viktig transparens

Konkret jobbar Sevón fortlöpande med att följa upp beslutsprocesserna kring kulturhuvudstadens programutbud. Hon ska också ta tag i det som inte fungerar.

– Vårt system med programteam och öppna ansökningsförfaranden innebär en viktig transparens. När det gäller pengar har min personliga beslutgräns för programprojekt gått vid summor på 150 000 euro. Belopp som är större än det har varit styrelsens sak att ta ställning till.

Sammanlagt uppgår budgeten för kulturhuvudstadsåret i Åbo till över 50 miljoner euro.

I den summan ingår en statlig insats på 18 miljoner och minst lika mycket från privata källor och sponsorer. Även ett EU-pris på 1,5 miljoner euro för ”gott förhandsarbete” hör till potten. Dessutom finns programprojektets egenfinansiering i helhetssumman.

Kassaflödet kommer att ligga kring 40 miljoner, det sammanräknat för perioden 2008-2012.

– Summorna är rimliga och ger lämpliga möjligheter att starta nya och tillräckligt stora projekt. Här gäller det förstås att fundera noggrant på vad folk är intresserade av och vilka effekter olika programval kan få för Finland som helhet. Speciellt glad är jag över samarbetet med stora företag som t.ex. S-gruppen kring marknadsföringen.

– Genom att synas också i sådana sammanhang når vi människor som kanske annars hade missat vad som pågår. Överlag är det här ett sätt att bredda underlaget för kulturen. Jag uppskattar likande avantgardistiska tendenser, att man inte alltid följer enbart det vedertagna och vanliga.

Att Tallinn, Europas andra kulturhuvudstad 2011, har en budget som motsvarar kanske 20 procent av Åbos ser Sevón som naturligt.

– Det hänger ihop med hur finansieringen är uppbyggd överlag. De har löst en del av ekvationen genom att inte vara lika noggranna med att allt program skall vara nytt utan i stället tagit in evenemang som också annars hade hänt. Tallinn har lyckats producera ett i många stycken fint program trots att resurserna blev mindre än planerat.

Kulturens styrka

Enligt en färsk rapport från Centralen för turistfrämjande har Finland misslyckats med att skapa ett varumärke kring sin kultur. De utländska turisterna har svårt att hitta fram till kulturen, delvis för att vi inte själva vet vilka dess starka sidor är och därför inte värnar om styrkorna.

Hur tänker du kring rapporten?

– Finland har i åratal marknadsförts utomlands med lappländsk exotik och insjölandskap, natur och stillhet. Det är alltså naturligt att folk har kommit hit för uppleva det här. Inget illa i det. Det motsvarar mångas önskan och också verkligheten, eller en del av den. Men många utomlands förknippar finländsk sommar med mygg och håller sig borta. Urban, eller varför inte rural, kultur intresserar allt fler. Vi finländare reser till kulturstäder. När man gör vår kultur känd, väcker den intresse, det har vi sett under kulturhuvudstadsåret.

Vilket ansvar har kulturhuvudstadsåret för att förbättra läget?

– Som ett enormt kulturprojekt har vi ett stort ansvar för att göra finländsk kultur känd i utlandet. Åbo har aldrig förr under sin långa historia synts som nu, och sällan vårt lands kultur. Som sig bör har det skett en ökning av utländska övernattningar i Åboregionen. Utan kulturhuvudstaden hade de gått ner.

Hur alla nystartade projekt ska leva kvar är en angelägen fråga. Sevón säger att en del av lösningen blir att satsa på välfärd och kultur, kreativ ekonomi och den internationella spridningen.

– Själv tror jag till exempel stenhårt på kultur inom åldringsvården. Åbos läkare har i år fått flera tusen biljetter att skriva ut i kulturrecept, det vill säga i konkreta besök till kulturhuvudstadsevenemang. Men visst står vi fortfarande inför stora utmaningar. En del kulturhuvudstäder lyckas inte föra vidare sådant som satts i gång. Allt beror nu på Åbo stad och institutionerna, 80 procent av våra producenter tror sig kunna fortsätta även om utbudet under kommande år självklart kommer se annorlunda ut.

PROFIL:

• Ålder: 62
• Titel: Vd för kulturhuvudstadsstiftelsen i Åbo
• Tidigare uppdrag: Chef för inrikesministeriets kommunavdelning i Helsingfors, Åbo stads kontaktchef, Anställd vid Europaparlamentet, Generalsekreterare för Fredskämparna i Finland, Forskare vid Stakes och forskningsassistent vid Finlands Akademi. Tidigare medlem av Svenska Teaterns styrelse
• Gillar i kulturväg: Försöker alltid se bildkonst när jag reser, uppskattar också sk. ”gammal musik” och opera
• Ska ännu hinna se i Åbo: Åtminstone fyra operor, däribland finlandssvenska Henrik och Häxhammaren
• Det bästa med mitt jobb: är att jag får jobba med oerhört intressanta människor
• Senaste lästa bok: Ett annat liv av P.O. Enqvist
• Senaste film: Kampen om Åbo av Jouko Aaltonen (även om det är ett tag sedan)