En jazzens gullgosse är borta

Bengt Hallberg intar en hedersplats i den svenska jazzens panteon. Med självaste Duke Ellingtons ord var han ”beyond category” – bortom klassificering. Vännen Arne Domnérus, hans arbetsgivare genom tre decennier, var beredd att gå ed på att Hallberg var den mest unikt begåvade bland organister.

Redan som skolpojke 1950 blev han firad jazzstjärna då stockholmspubliken häpnade inför den unge göteborgarens briljanta anslag och rika idéflöde. 1951 turnerade han i Sverige med saxofoniststorheterna Lee Konitz och Stan Getz. Just med Stan Getz spelade han samma år in en pärla som Ack Värmeland du sköna. Bebopens pianistvirtuoser Bud Powell och Lennie Tristano förblev stora inspiratörer för Hallberg som emellertid respektlöst kunde leka med den klassiska pianorepertoaren och spela allt från Mozart till vals. För Alice Babs bearbetade han Alice Tegnér-visor och blev huspianist för Swe-Danes (Svend Asmussen, Ulrik Neuman, Alice Babs) under trions USA-turnéer 1960–61. Han samarbetade med tonsättaren Hugo Alfvén vid skivinspelningar i Hamburg 1956, bl.a. Roslagsvår. Han skrev kammarmusik, balettmusik, körverk och barnmusik. Dessutom musik till över tjugotalet biograf- och tv-filmer. En gång hamnade han på Svensktoppen då han medverkade i Povel Ramels Ta av dig skorna.

Hallberg, aktiv in i det sista, uppträdde många gånger i Finland. På äldre dar mindes han med särskild värme och stolthet en tidig inspelning av Jerome Kerns All the Things You Are som han gjorde i Helsingfors 1951 utan att egentligen hinna öva med eller ens känna de övriga musikerna. Dessa var gitarristen Herbert Katz, basisten Erik Lindström och trummisen Risto Vanari.

Även om den timide Hallberg turnerade flitigt har det sagts att han med vassare armbågar redan vid unga år hade varit förlorad för Sverige. 1986 valdes han in som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.