Jan Troells nästa motiv är den finländska konstnären Helene Schjerfbeck. Foto: LEHTIKUVA / Sari Gustafsson

En tidningsmans korståg mot Hitler

Jan Troells resor till Sveriges förflutna, med verkliga eller fiktiva personer, fortsätter. I den filmen Dom över död man har turen kommit till den stridbare kämpen Torgny Segerstedt.

Sodankylä. Chefredaktören för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning blev en av Sveriges mest skoningslösa nazimotståndare. Mannen som omedelbart efter Hitlers maktövertagande 1933 skrev följande: ”Att tvinga all världens politik och press att sysselsätta sig med den figuren, det är oförlåtligt. Herr Hitler är en förolämpning”.

Redan efter några dagar skickade Göring ett hotfullt genmäle till GHT men Segerstedt och tidningen stod på sig, en tvekamp mellan tidningen och angriparna som fortsatte länge under kriget då landets statsminister Per Albin Hansson manade till besinning och kung Gustav V gav Segerstedt en åthutning. Men Sankt Göran fortsatte sin strid med draken.

– Det är klart att Segerstedt lekte med elden och att han kunde betraktas som en säkerhetsrisk, anser Jan Troell vars film i första hand baserar sig på Kenne Fants biografi och Segersteds sista sekreterare Estrid Anckers minnesbilder.

– En annan inspirationskälla är min hustru Agneta vars far hade Segerstedt som sin store idol. Manuset gjorde jag med min gamle vän Klaus Rifbjerg. Idén föddes då vi möttes i Spanien. Sedan arbetade vi båda på egen hand och träffades sporadiskt.

Troell må ha gjort en film om en stridbar hjälte men samtidigt om en motstridig och komplex personlighet. ”Ibland önskar jag att du var som du skriver” säger den olyckliga hustrun Fuste (Ulla Skog) åt maken som lever öppet med älskarinnan Maja Forssman (Pernilla August) som är maka till tidningsägaren Axel Forssman. Sin kärlek slösar han (lite som Hitler) dessutom på sina tre hundar som ständigt befinner sig i hans sällskap. Och i bakgrunden spökar den unge och egensinnige religionshistorikern vars doktorsavhandling Till frågan om polyteismens uppkomst blev underkänd 1903 även om självaste Nathan Söderblom kallade den ”lysande”.

Hamsuns spegelbild

– Som professor Lars Lönnroth konstaterat är det möjligt att Hitler och nazismen blev en räddare för denna komplexa personlighet. För ett antal år sedan gjorde jag ju Hamsun (1996), filmen om författaren som öppet tog ställning för Hitler. Dom över död man är något av en spegelbild till den filmen. Titeln är för övrigt hämtad ur den isländska Hávamál.

Ursprungligen var det tänkt att Max von Sydow, som spelade Hamsun, även skulle tolka Segerstedt. Somliga tyckte ändå att han var något för gammal för rollen och så föll valet på Jesper Christensen, dansken som spelade Maria Heiskanens mentor i Maria Larssons eviga ögonblick (2008). Han gör ett stiligt porträtt av en gåtfull person och opinionsbildare som avled några månader före Hitler. Filmens slut genomsyras rentav av elegiska och uppgivna stämningar. Var korståget ändå futilt och förgäves?

Bit för bit har Jan Troell kartlagt Sveriges förflutna. Fattig-Sverige i verk som Här har du ditt liv, Moberg-filmerna och Maria Larssons eviga ögonblick. Ingenjör Andrées tragiska expedition både i spelfilmens (Örnens flykt) och dokumentärens (En frusen dröm) form. Så vit som en snö handlade om aviatrisen Elsa Andersson och tangerade även svensk kvinnohistoria. Infallsvinkeln har varit mer lyrisk än episk, Troell har privatiserat stora dramatiska händelser. Han har idkat växelbruk mellan drama och dokumentär.

Vad som nu leker honom i hågen är en film om Helene Schjerfbeck, vår stora konstnärinna.

– Just nu läser jag så mycket jag hinner om hennes liv, men finansieringen är ännu helt öppen. Jag har sett en fin utställning med henne i Stockholm och även en förtjänstfull dokumentär i televisionen. Än en gång blir det ett samarbete med Klaus Rifbjerg, om projektet kan  realiseras.