Pannluggar i diskobåset

Tiia Vanhatapio är främst känd som kläddesigner med sinne för klass och dramatik, och det hörs också när hon står i dj-båset.

– Jag brukar beskriva Club Bangles musik som "stilig och mörk", vi spelar det bästa från 1950-talets R n'B till modern electro, och försöker alltid undvika de mest självklara låtarna. Temat är "Wavy Gravy”, säger Tiia.

Kollegan i båset är också bäst känd från andra kretsar. Johanna Sumuvuori minns säkert många som ex-riksdagsledamot, och för tillfället jobbar "Nanna" med sin avhandling om finsk fredsbevaring vid Helsingfors universitet, vid sidan av uppdraget som stadsfullmäktig för De Gröna.

– Men inget är så roligt som att spela bra låtar för människor. Jag har en missionärsinställning till musiken, säger Nanna, och Tiia håller med. 

– Utan musiken finns inget liv, den betyder ofta mer för mig än design. 

Tjejerna träffades och blev vänner redan 2007, men det dröjde tills i fjol höstas tills den gemensamma klubben såg dagens ljus. Eller nattens mörker, rättare sagt.

– Det är roligt att få folk att dansa, men själv trivs jag bättre i dj-båset eller vid ett pubbord. Club Bangles funkar både för dem som vill dansa och dem som bara vill lyssna, säger Nanna.

Nya klubbar ploppar upp regelbundet i Helsingfors, mer än man hinner med, tycker Nanna.  

– Det är sant, musikutbudet i stan är mer månsidigt och internationellt än någonsin. Rock- och indieklubbar har stigit duktigt fram, säger Tiia. 

Banglesklubbens logo och estetik är skapad av formgivare Linda Linko, och fick silver i grafiktävlingen Vuoden huiput.

– Loggan kombinerar på ett lysande sätt klubbens budskap, säger Tiia. Bangles, girls with bangs, brunettes, the bagles, åttiotalsreferenser och tjej-dj:er. 

De stilrena och matchande frillorna har också gjort att Bangles ibland kallats för ”det där pannluggsdiskot”. 

– Men man borde kalla oss ”yrselduon” i stället … "Faster Pussycats, Dance Dance" är vårt motto! 

Kolla in Club Bangles på Facebook och se tjejerna spela på Shanghai Cowboy (Skillnadsgatan 15–17, nattklubb Adams) lördag 4 maj. 

Nannas fem låtar

1. Blondie: Atomic  "Redan min mamma lyssnade på Blondie, så det är en ärvd artist för mig. Samtidigt nostalgiskt och tidlöst, och låten Atomic lämnar ingen kall."

2. France Gall: Poupée de Cire, Poupée de Son  "Universums bästa eurovisionsklassiker, vinnarlåten 1965 av Luxemburgs representant France Gall. Ofta när man spelar den här på klubben så kommer folk fram och undrar vem det var."

3. Mando Diao: Dance With Somebody  "Svenska Mando Diaos bästa och mest dansanta låt. Det är hela historien."

4. Ramones: Poison Heart  "Ramones är min ständiga favorit från tonåren. Jag kunde välja vilken låt som helst, men på Bangles har det ofta blivit just Poison Heart, av någon anledning."

5. Twin Shadow: Five Seconds  "Vi spelar mycket olika musik från olika decennier, men blandar alltid med också nytt. Den här är ett stilrent exempel på dansant indiepop. Folk går upp på dansgolvet även om de aldrig skulle ha hört låten tidigare." 

Tiias fem låtar

6. Shirley Ellis – The Clapping Song  "Jag hörde den här ör åratal sedan i Jane Hotels mystiska sammetsbeklädda bar i New York där en kvinnlig dj drog ett totalt  killer set. Clapping Song är en garanterad dacenfloor filler." 

7. The Sonics – Have Love Will Travel  "En av mina top-5 klassiska favoriter. Jag har diggat Sonics sen tonåren och den här stroll-låten tänder varje gång!" 

8. Lords Of The New Church – Open Your Eyes  "Så kallad 'svartläppsmusik' ligger mig nära hjärtat, liksom allt New Wave och 80-tal. När man spelar Lords kommer det utan undantag några överraskade män och tackar en."

9. Link Wray – Rumble  "Den här låten och Link själv är den mest attitydstinna kombinationen någonsin. Fast & mean custom cars, easy boys, booze & music- could a girl ask for anything more? Tråkigt bara att Black Eyed Peas har samplat den här." 

10. Karin Park – Babylon  "Till en kvälls dj-repertoar hör alltid mörk och färsk electro och indie med New Wave-feeling. Jag märker att mina set ofta innehåller mycket kvinnliga sångare, eller man/kvinna-duor. Det samma gäller min skivhylla. Karin Park är en sensuellt sexigt svensk rumpskakare."