– Visst finns det böcker om personer med extremt svåra ätstörningar, men jag saknade råd kring de störningar som inte uppfyller de strängaste diagnostiska kriterierna, säger Sofia Torvalds. Foto: Tor Wennström.

"Bilden av ätstörningar är skev"

Sofia Torvalds liv förändrades av ett samtal från andra sidan Atlanten då hennes dotter berättade att hon led av en ätstörning. Nu har Torvalds skrivit en bok om ätstörningar och föräldraskap som hon själv gärna hade läst då dottern blev sjuk.

– Jag var förvirrad och konfys kring många saker. Var min dotters sjukdom mitt fel? Vad skulle jag göra, hur skulle jag hjälpa henne? Jag tyckte inte att det fanns någon bok som skulle ha svarat på just de här frågorna. Visst fanns det facklitteratur, men ingen av dem tog upp frågorna ur ett tillräckligt brett vardagsperspektiv, säger Sofia Torvalds.

När den egna situationen började lätta bestämde sig Torvalds för att skriva en bok om ätstörningar och hur man som förälder kan hjälpa sitt barn. Boken baserar sig på Torvalds erfarenheter och på intervjuer med föräldrar som kämpat med sina barns ätstörningar och med unga kvinnor som haft eller har en ätstörning. Torvalds har också intervjuat ätstörningsexperter.
Boken Hungrig – en bok om ätstörningar och föräldraskap riktar sig främst till föräldrar, men enligt Torvalds kan också vårdpersonal och lärare ha nytta av att läsa den. I boken tar Torvalds bland annat ställning till hur mediebilden kring ätstörningar ser ut i dag.

– Bilden av ätstörningar är skev och anorexifixerad. Oftast är det bara extrema bilder av svårt sjuka ätstörningspatienter som syns i medierna, fastän ätstörningar i själva verket är jättevanliga och inte behöver synas utanpå. Det är många som tampas med den här sortens ätproblematik. Med min bok vill jag föra fram att ätstörningar kanske inte är så farliga. Att vem som helst kan ha en och att det går att bli frisk.

Hur borde medierna behandla ätstörningar?

– Jag känner mig själv lite skyldig i och med att jag skrev den här boken och om jag ska vara helt ärlig, så skulle det allra bästa för dem som löper risk att insjukna vara att inte läsa någonting om ätstörningar över huvud taget. I stället borde fokuset ligga på hälsosamma matvanor och vad man ska göra för att må bra både psykiskt och fysiskt.

Torvalds tycker ändå att man måste tala om ätstörningar, men hellre avdramatisera det hela och inte tala så detaljerat om BMI-siffror och hur lite någon äter eller väger.
– Att tala detaljerat om symptomen och att dela upp ätstörningarna är meningslöst, i och med att forskare och vårdare fortfarande debatterar hur ätstörningar borde kategoriseras på ett vettigt sätt.

Sällan jämlik vård

I sin bok skriver Torvalds om problematiken kring ätstörningsdiagnoser. När tvångstankarna kring mat blir en del av ens identitet, blir det allt viktigare för den drabbade att uppfylla de diagnostiska kriterierna för till exempel anorexi. Att inte uppfylla dem kan kännas som ett stort misslyckande och då kan man börja anstränga sig extra hårt för att bli ännu sjukare. Ofta är den sjuka också rädd för att bli frisk.

– Ofta är det en allmänläkare som skriver en remiss vidare till specialiserad vård. För att man ska få en remiss måste man uppfylla de diagnostiska kriterierna. Det borde inte vara så eftersom många som har en ätstörning inte uppfyller dem. Också de med "lindrigare" ätstörningar har rätt till specialiserad vård, säger hon.

Läs den längre versionen av intervjun i dagens Hbl.

Sofia Torvalds bok Hungrig – en bok om ätstörningar och föräldraskap utkommer i april.