Eifman – den ryska balettens förnyare

Stegen ekar när vi vandrar genom de ännu tomma, spegelprydda salarna i den moderna byggnaden i centrum av S:t Petersburg. Men i september fylls korridorerna av närmare hundra unga balettstuderande. Det här har länge varit Boris Eifmans stora dröm – att få en egen akademi där den nya generationens dansare föds. Och behovet är skriande.

– Baletten befinner sig i en världsomfattande kris. Det finns inga nya stora koreografer, inga nya föreställningar och inga färska idéer. Den moderna baletten måste kunna lösa de dramaturgiska problemen och lära sig utnyttja ny teknologi bättre. Den perfekta rörelsen är inte det enda viktiga utan också uttrycksförmågan. Jag kan inte lösa det ensam, vi behöver en omfattande diskussion om detta, säger Eifman.

Den anrika Vaganova-akademin, som i närmare 300 år försett Mariinskij­teatern med stjärndansare och där också Eifman själv fått sin utbildning, är för formbunden, anser han.

– De utbildar tekniskt skickliga dansare men eleverna får ofta höra vad som är förbjudet, det kan vara hämmande.

Fokus på kreativitet
För att råda bot på begränsningarna inom baletten vill han förnya utbildningen och anpassa den till dagens behov. Till den elva år långa utbildningen kommer eleverna som sjuåringar. De första fyra åren studerar de vid sidan om vanliga skolämnen hiphop, idrott, gymnastik, improvisation och lekar för att utveckla kreativiteten, fysiken och intellektet för det kommande yrket.

– Balettundervisningen inleds först senare när barnen lärt sig att älska dans och uttrycka sig till musik. Det här ska hjälpa eleverna att i framtiden utveckla konstformen, menar Eifman.

S:t Petersburg investerar 32 miljoner euro i projektet och meningen är att låta i synnerhet barn från mindre bemedlade familjer studera vid akademin. Men att bli antagen är inte enkelt. Elevuttagningen sker under våren och då undersöks både barnens fysik och psyke. Kortbenta och storhövdade har ingen chans. Eifman är känd för sina extremt fysiska baletter och långa, akrobatiska dansare. Minimikravet för kvinnorna är 172 centimeter medan männen bör vara minst 182 centimeter långa. Den franska, långlemmade stjärnballerinan Sylvie Guillem som har en bakgrund som gymnast är hans ideal.

Från sovjetiden till friheten
Eifmanbaletten, som i dag är Rysslands mest kända moderna balettgrupp, har verkat i över trettiofem år. Själv säger han att hans karriär består av tre faser: sovjettiden, perestrojkan och de senaste tio åren då gruppen främst turnerat. Sovjettiden, då konstnärer överlag inte fick uttrycka sig fritt, var speciellt krävande för Eifman. Han utgick ofta från teman som sex, homosexualitet och mentala problem i sina föreställningar.

När han i slutet av 80-­talet jobbade med verket Mästaren och Margerita efter Michail Bulgakovs roman som kritiserar sovjetsystemet – dessutom till Pink Floyds musik – var han oroad. Inför premiären fick han ett bud om att dansgruppens säkerhet inte kunde garanteras. Men så kom plötsligt perestrojkan och hela det gamla systemet rasade. Över en natt blev han hyllad. Tio år senare gjorde Eifmans grupp succé i USA och har turnerat runtom i världen sedan dess.

Eifman älskar gamla ryska klassiker och har gjort egna tolkningar utifrån många av Rysslands mest kända författare, ofta om karaktärer som liksom han själv jobbat mot systemet.

– Till skillnad från vissa koreografer som tycker att det räcker med rörelser till musik anser jag att också moderna baletter ska utgå från en berättelse. Jag älskar den ryska kulturen och att upptäcka egna undangömda aspekter i de ryska klassikerna.

Putins gunstling
I februari besöker Eifmans grupp Helsingfors med baletten Anna Karenina. Eifman fascineras av Freud och ser Anna Karenina som en psykoanalytisk analys av kvinnan.

– När jag undersökt Leo Tolstojs huvudkaraktär i boken med Freuds förklaring av psykoanalysen har jag kommit till att Tolstoj faktiskt var före Freud med psykoanalysen. Det var viktigt att föra fram kvinnans sexuella beroende, hennes plikt som mor och hustru och passionen som föder fram en helt annan Anna som leder till en tudelad personlighet och självmord, förklarar Eifman.

Under den senaste tiden har Eifman inte bara charmat publiken världen runt utan också blivit president Putins gunstling. I höstas tilldelades han det prestigefyllda Fäderneslandets förtjänstorden (grad två av fyra). Dessutom har staten gett grönt ljus för det efterlängtade Eifman-danspalatset som borde stå klart inom ett par år.

– Jag uppskattar högt statens och president Putins stöd. Viktigast för mig är ändå att kunna förverkliga mina kreativa idéer. Just nu lever jag den underbaraste perioden i mitt liv. I min ungdom avundades jag många kolleger utomlands, i dag avundas de mig.

Läs recensionen av Eifmans Anna Karenina som får Finlandspremiär om ett par veckor här.

Boris Eifman

• Född: Sibirien 1946.
• Utbildning: Balettstudier vid Vaganova-akademin, koreografistudier vid Leningradkonservatoriet.
• Gjort: Över 40 baletter sedan 1970, under de senaste åren främst nytolkningar av ryska klassiker som Leo Tolsojs Anna Karenina, Dostojevskijs Bröderna Karamazov, Anton Tjechovs Måsen och Alexander Pusjkins Onegin.
• Planerar: Göra en nytolkning av Francis Scott Fitzgeralds Natten är ljuv, också den ett triangeldrama med temat mentala problem.