Det förflutna väcker känslor

– Här är jag nästan aldrig.

Arkivredaktör Ida Fellman är noga med att påpeka att hon sällan  tar sig ner i källargångarna under Yles sändningstorn där så gott som alla gamla tv- och radioband ligger sparade för framtida generationer och där en del av bilderna till den här texten tas. Desto mer tid tillbringar Fellman i stället framför datorn där hon som enda anställd på den svenskspråkiga sidan väljer ut vilka tv- och radioprogram som ska få nytt liv. Tanken med Yles nät­arkiv är att tittaren ska få återuppleva gamla radio- och tv-minnen.

– En av mina riktlinjer är att noga följa vilka samtalsämnen som ligger i tiden och söka paralleller i det förflutna. Ta till exempel debatten 1966 om huruvida garnisonen i Dragsvik skulle läggas ner, en diskussion som på många sätt liknade den som fördes härom året. På det sättet jämförs nuet med gången tid och speglas i den.

Levande arkivmaterial har på senare tid använts flitigt både som referens i filmer som Tinker, Tailor, Soldier, Spy och Call Girl men även ingått som en del av berättelsen i till exempel den svenska tv-serien Torka aldrig tårar utan handskar. Enligt Fellman handlar det om ett slags nostalgifilter där man föreställer sig att det förflutna i fråga om färgtoner och tilltal såg ut som de bilder det lämnat efter sig.

– Men många av klippen är manipulerade precis på samma sätt som i dag. Frågan är närmast vad vi väljer att se dem som.

Klippen passerar många filter: tiden, urvalet, klippet och tittarens eget perspektiv. Hur vi tolkar återanvänt material i dag beror på oss själva och hur vi väljer att uppfatta debatter och fenomen. Arkivet kombinerar medie- och kulturhistoria som sedan kompletteras av Fellmans bakgrundsartiklar.

– Jag försöker vara neutral i texten medan jag i min blogg kan resonera mer fritt kring nyanserna och tolkningsmöjligheterna som materialet väcker.

Både barnprogram och nyhetssändningar kan väcka starka minnen och reaktioner. Många skrattar åt det förgångna, man reagerar på det sävliga tempot, ler åt hur folk talade och klädde sig.

– Ta till exempel André Wickströms Lilla Onsdag som gör komedi av långsamheten i gamla FST-sändningar. Om tio år kommer vi säkert att reagera liknande på program som anses moderna i dag.

Enligt Fellman handlar tittarutmaningen om att förstå ett skeende.

– När man säger arkiv tänker folk oftast på äldre människor. Mest är det äldre män som använder tjänsten medan större temahelheter har potential att nå längre ut. Exempel på det är inslag om när aids kom till Finland eller den första bevakningen av katastrofen i Tjernobyl.

Lokala klipp är en annan favorit, mest sett är Ywe Jalanders video Jakobstad – en stad som andra från 1968 som enligt Fellmans presentationstext tränger djupt in i stadens hjärta genom att skildra klasskillnaderna och ungdomen.

– Reportage från små orter är tittarmagneter. Människor minns hur det var där förr, man känner igen sig och kan reflektera över hur ställena förändrats.
Men Yle Arkivet innehåller också kontroversiella inslag. Fellman nämner ett radioklipp från invigningen av OS i Berlin 1936 där speakerrösten konstaterar hur vackert det är med hakkorsflaggorna som vajar i vinden, att det måste kännas underbart för varje tysk.

– Sporten ska av princip inte blanda in politik men människan är som människan är, hon ser vad hon ser.
Mycket handlar om vilket perspektiv inslagen har. Ibland blir goda tankar om tolerans fel. I undervisningssatsningen Vår granne Sovjetunionen från 1973 fick tittarna fråga vad de ville om Sovjet.

– Yles expertpanel bemötte spörsmålen genom ett von oben-perspektiv. Uppenbart tyckte man från bolagets sida att det handlade om felaktiga uppfattningar som skulle rättas till.

Fellman ser på klippen med värme fast det blir fel. Hon gillar det långsamma tilltalet.

– Många hävdar ofta att medier var bättre förr. Nu kan man dubbelkolla och kanske bli tvungen att korrigera minnesbilderna.

Hon hoppas på mer resurser att följa upp materialet, kontrollera ”hur det gick sen” för att kunna paketera långsiktigt.

Potentiella brandfacklor finns förstås i samlingarna. Hur ska man till exempel göra då man tidigare aningslöst talade om saker vi i dag har en klar åsikt om? Ett exempel på det är matprogrammet Mums: Julgodis från 1981.

– Jag satt och slentriantittade, för att plötsligt hoppa till då barnen talade om att de tillreder ”negerögon”. Eftersom det vore fel att dölja hur man har talat förr finns klippet i dag ute på vår webb, men med tillhörande kommentar av mig.

Andra problematiska klipp tycker Fellman är sådana som innehåller ”snobbiga finlandssvenskar”.

– Till exempel i TV-missnöje i Terjärv från 1973 blir det tydligt hur de snofsiga redaktörerna från Helsingfors retar upp ortsbefolkningen. Debatten som är direktsänd utan avbrott fångar varenda suck. Det är en klockren skildring av den omtalade krocken mellan stad och landsbygd.

Se klippen och läs mer på svenska.yle.fi/arkivet