Lindqvist slarvar med detaljerna om Helsingfors

När Herman Lindqvists memoarbok kom ut i höst fick den hård kritik i Sverige. Lindqvist pekade ut den före detta professorn i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, Karl-Gustaf Hildebrand, som medlem av extremhögern.

– Verket är ingen bok utan en makulatur, skrev författaren och debattören Henrik Arnstad.

Albert Bonniers förlag skyndade sig att dra in den första upplagan och förläggaren Eva Bonnier förklarade att Hildebrand inte hade anknytning till nazisterna i Sverige.

Ministern i mattan

I Mitt i allt tar Herman Lindkvist läsarna till barn- och ungdomsårens Helsingfors. I kapitlet berättar han att det gick vilt till på efterfesterna på ambassaden.

Hans far var Sveriges pressattaché i Helsingfors.

Under en nattlig fest på ambassaden rullade gästerna in den slocknade socialministern Väinö Leskinen i en matta och ställde rullen i ett hörn. Lyckligtvis märkte Lindqvists far vad som skett och kunde rädda den omtöcknade ministern ur mattan.

Felfinnare

Uppmärksamma Hbl-läsare har kontaktat redaktionen om fel som de hittat i Lindqvists avsnitt om åren i Helsingfors.

Senatstorget kallar han Stortorget, Urho Kekkonen omväljs till president 1956 och K-A Fagerholms fru kallas felaktigt Brita (dottern heter Brita, hustrun Judith). Notkrisen (1961) beskriver han som kulmen på nattfrosten (1958). I själva verket var det två skilda politiska kriser.

Har många av dina finländska läsare hört av sig om att du kallar Senats­torget för Stortorget?

– Inte många. Vi kallade det Stortorget när jag var liten.

Vet du när Kekkonen valdes till president första gången?

– Jag kommer inte ihåg årtalet.

Herman Lindqvist blir märkbart irriterad av frågorna om faktafelen.

– Varför går du in i felfinnarklubben? Jag tycker att det är löjligt. Jag har skrivit 36 böcker de senaste 20 åren som har fått många bra recensioner. Det finns inte en bok som inte har något litet fel.

Lindqvist säger att han alltid rättar fel i senare upplagor.

Herman Lindqvist fick mersmak för Helsingfors och Finland när han skrev memoarboken Mitt i allt. Han bodde 19 år i staden som ung.

Är Helsingfors fortfarande din hemstad?

– Jag bodde här under de mest formande åren av mitt liv. Helsingfors är på något sätt min hemstad, men samtidigt inte. Från det att jag var tre år gammal fick jag veta att det inte var min hemstad. Jag var född i Stockholm och jag var svensk. Men samtidigt är Helsingfors min hemstad.

I somras bodde Lindqvist två månader på Skatudden medan han arbetade med boken När Finland var Sverige, som kommer ut på svenska och finska nästa år.

Han gillade den stad han mötte.

– Helsingfors har blivit så vackert, rikt och fint. När jag var barn luktade det kålsoppa om Skatudden. Nu står där klungor av turister och fotograferar jugendhus åt alla håll, säger han.

Lindqvist lovade att skriva en bok om det svenska Finlands historia redan i den första delen av serien om Sveriges historia som kom ut för tjugo år sedan.

Vad kommer du att berätta om i boken?

– Jag kommer att försöka förklara vad det var som hände. Hur det blev som det blev. Att det inte handlade om någon ockupation och att det tack vare den svenska tiden kunde bli ett Finland sedan. Finland skapades i Sverige, och Finland var med om att skapa Sverige.

– Boken behövs verkligen på finska. En del finnar kommer att bli tokiga, men det får de bli. Jag förstår inte varför ingen har skrivit om Finlands och Sveriges gemensamma historia på det sätt som jag tänker skriva. Det har varit så inflammerat politiskt, säger Lindqvist.