Barbara brinner för blues och jazz

Den svensk-amerikanska sångaren Barbara Hendricks är mest känd som firad operasopran, men under de senaste åren har hon breddat sin repertoar med blues och jazz. När hon började med bluesen ville hon gå tillbaka till dess rötter och artister som Son House och Elizabeth Cotton.

– Jag kan inte sjunga som de, men de inspirerar mig, säger Hendricks.

I det nya programmet som Barbara Blues Band spelar på Finlandiahuset ingår bland annat låtar som Don’t explain av Billie Holiday och Trouble in Mind av Richard M Jones. Trots att blues och opera för många kan te sig som vitt skilda världar säger Hendricks att hon emotionellt sett inte ser någon skillnad mellan att sjunga opera eller blues. Hon jämför det med att tala olika språk.

– Jag anpassar rösten till språkets rytm och talar olika på engelska, franska och svenska. Jag fascineras av språket och hur det används i olika musikstilar. Jag vill kunna sjunga det språk tonsättaren använder så bra som möjligt, säger Hendricks som växlar mellan svenska och engelska under intervjun.

Hendricks ser det som sin uppgift att via musiken förmedla känslor som berör oss djupt inne i själen.

– För mig är kultur kärnan i människans liv och något vi behöver dela med varandra.

Bluesen har alltid uttryckt vemod och varit politisk. Den uppstod strax före sekelskiftet 1900, under tider av rasförtryck, men dess rötter går tillbaka till slaveriet och till Afrika.

– När slavarna släpptes fria var livet svårt för dem. Man kunde tro att de sjunger om kärlek, men egentligen sjunger de om systemet som gör det så svårt för dem att leva. Jag tror att vi alla kan känna en koppling till det här och därför berör musiken.

Studerade musik och kemi
Barbara Hendricks föddes 1948 i den amerikanska södern, i Arkansas, och hann själv bli tonåring innan de amerikanska grundlagsenliga medborgarrättigheterna började gälla också henne. Sjungit har hon alltid gjort. De första sånger hon lärde sig var negro spirituals, slavarnas musik.

Hon sjöng också i kyrkans barn- och ungdomskör. Men hennes pappa var en fattig metodistpastor och en framtid som firad stjärna var lika otänkbar som en tripp till månen. Hon hade först en examen i matematik och kemi, men tack vare stor begåvning och lyckliga omständigheter fick hon möjlighet att studera vid Juilliard School of Music i New York.

– Mina föräldrar tyckte jag var duktig i skolan och att min framtid berodde på om jag fick en god utbildning. Jag gillade matematik och kemi, så det passade mig. Vändpunkten kom när jag mötte sångpedagogen Jennie Tourel på ett läger. Hon uppmanade mig att söka till Juilliard och jag fick ett stipendium. Resten är, som de säger, historia.

Att hon själv upplevt apartheid gör att hon också känner starkt för det hon sjunger. En del av musiken hon spelar på Finlandiahuset handlar om medborgarrättsrörelsen och occupy-rörelsen. Hon har också inspirerats av den arabiska våren och att folk världen över reser sig och vill kämpa mot diskriminering. Flera av låtarna är väldigt personliga för henne, som Down in Mississippi, som handlar om lynchningen där.

– Jag har egen erfarenhet av det. Inget hände, men jag upplevde en enorm rädsla när vi åkte dit med mina föräldrar.

Flykting i sitt eget hemland
Barbara Hendricks är också känd för sitt starka engagemang för mänskliga rättigheter och är sedan många år FN:s flyktingsorgans, UNHCR:s första och enda goodwillambassadör. I sin nyutkomna självbiografi Min röst skriver hon att hon själv var en flykting i Arkansas.

– När jag började jobba med flyktingar och blev ombedd att bli flyktingambassadör fick jag lära mig mer om dem. Jag definierade en flykting som en person som saknar statens skydd i landet den bor i. När jag föddes var jag utan det skydd och de rättigheter en vit flicka hade, vilket betyder att jag föddes som en flykting i mitt eget hemland. Jag vet inte om insikten hjälpte mig att förstå flyktingproblematiken, men den fick mig att känna ett band till flyktingarna jag träffar.

För Barbara Hendricks går musiken och samhället ihop.

– Mina möten med flyktingarna stimulerar mig på ett personligt plan, jag vill höra deras berättelser. Det utvecklar också mitt musikaliska arbete. Min musik försöker knyta samman publiken på ett mänskligt plan. När det lyckas blir vi bättre medvetna om de mänskliga rättigheterna.

Hendricks har i dag ett 80-tal skivor i bagaget och har uppträtt på operascener världen över. År 2006 bröt hon samarbetet med skivbolaget EMI, som hon tyckte hade blivit för säljfokuserat, och startade eget.

– Det går bra. Jag är jättenöjd eftersom jag gör det jag tror på. Få av mina yngre kollegor är intresserade av min repertoar som består av lieder, recitativ och kammarmusik. Jag känner ett ansvar att få ut den.

Vad brinner du mest för just nu?
– Mitt barnbarn som bara är ett par veckor gammalt. Han är ett litet mirakel. Så vill jag bara fortsätta jobba ända till slutet. Musiken är ett äventyr för mig!

Profil:
Barbara Hendricks
• Född: 20 november 1948 i USA, numera svensk medborgare.
• Arbetar som: operasopran, sjunger även jazz och blues. Hedersambassadör för FN:s flyktingorgan UNHCR.
• Bor i: Schweiz och har hus i Roslagen i Sverige.
• Familj: Svensk make, exmake, en vuxen son och dotter samt bonusson.
• Favoritdirigent: Carlo Maria Giulini, Leonard Bernstein och Herbert von Karajan. Alla har de gett mig något speciellt. Jag skulle väldigt gärna ha jobbat med dirigenten Carlos Kleiber, som dog för några år sen.
• Inspirationskälla: Min inre röst.
• Favoritroll: Oftast den senaste jag gjort.
• Projekt på gång: Julkonsert på Stockholms stadshus i december. Dens sänds också på biografer den 15 december. Det är viktigt att nå ut med julens budskap om fred och solidaritet till dem som inte har möjlighet att komma till stadshuset.
• Aktuell med: Barbara Blues Band uppträder med programmet Blues Everywhere I Go på Finlandiahuset i morgon, den 24 oktober.