Gary Graffman. Foto: Lehtikuva/Jarno Mela

Juryn förvånad över nivån på Maj Lind-tävlingen

Den amerikanska pianolegenden Gary Graffman är positivt överraskad av de unga pianister som han hört spela på Sibelius-Akademin i Helsingfors i en vecka. Graffman är ordföranden för juryn i den tredje internationella Maj Lind-pianotävlingen.

– Jag säger det inte för att vara artig, jag menar det: nivån på tävlingen är mycket hög. Jag föreställde mig att endast några av deltagarna skulle vara mycket bra, säger Gary Graffman.
 

Under det fem dagar långa kvalet, som avslutades i går, har juryn valt ut 14 pianister som går vidare till semifinalen. Av dessa är tre finländare: 18-åringarna Johannes Piirto och Visa Sippola samt 25-åringen Tuomas Kyyhkynen.
 

På fredagskvällen, efter semifinalen, väljer juryn ut sex pianister som går till final. Finalen inleds på söndag med kammarmusik och kulminerar nästa vecka på onsdag och torsdag med den två dagar långa orkesterfinalen i Musikhuset.
 

I kvalet fick Graffman höra musik som han aldrig hört förut, då vissa av tävlingsdeltagarna spelade nya finska kompositioner.
 

– Även de ryska kompositörerna Kapustins och Sjtjedrins verk spelade flitigt. I USA är de inte lika kända som här.
 

Under semifinalen ser Graffman speciellt fram emot deltagarnas Sibelius-tolkningar.
 

– Sibelius är en av världens stora symfoniker, men hans pianomusik spelas sällan utanför Finland.

Många alltför spända

Graffman har ett råd till de unga pianisterna: koncentrera er enbart på er egen prestation.
 

– Många lysande unga pianister ger inte sitt bästa i tävlingar. De upplever att de tävlar mot de andra deltagarna och är rädda eller stela. En falsk not stör inte juryn, alla spelar vi fel ibland, men för deltagarna är det världens undergång.
 

Övre åldersgränsen för den internationella tävlingen är nu 30 år. Senaste när tävlingen gick av stapeln var den 35 år. På basis av Graffmans uttalanden kunde det vara anledning att sänka gränsen ytterligare.
 

– Pianister i min generation i USA studerade inte längre vid 23–25 års ålder – då var man antingen konstnär eller inte.