Brittiska Pulp på fredagens Ruisrock i Åbo. LEHTIKUVA / Viena Kytöjoki

Ruisrock bjöd på tidig medelåldersnostalgi

Fredagens huvudartister på Ruisrock var ett klart tecken på att festivalbesökarnas medelålder stiger.

Både Pulp och Refused var på toppen av sin karriär i mitten av 1990-talet, då många av dagens Ruisrock-besökare upplevde sin första festival. Det gäller säkerligen också kulturminister Paavo Arhinmäki, som var på plats för att se Pulp och ta sig ett snack med bandets sångare Jarvis Cocker.

Förutom att grupperna är samtida, förlitar sig både Pulp och Refused huvudsakligen på sina frontfigurers karisma i sina shower. Men där tar nog likheterna slut: Pulp spelar avslappnad brittpop, medan Refused kör med metallisk hardcore.
Pulps festivalset byggde främst på bandets tidiga 1990-talsproduktion. Snart 50-åriga Jarvis Cocker såg mer luggsliten ut än tidigare, men var ändå i spänstigt skick. Sången ljöd riktigt dugligt, och även snacket mellan låtarna bjöd på underhållning: citat av Eino Leino varvades med beröm och gliringar till publiken.

Ljudvolymen på spelningen var däremot onödigt hög. Dessutom kändes det lite lustigt att höra hitten Disco 2000 år 2012.

Refused på topp
Om Pulp var i god form, var Refused rentav lysande. Gruppen splittrades redan 1998, men gjorde comeback på scenen i år. Avbrottet märktes varken i uppträdandet eller i populariteten – tvärtom är bandet större än innan splittringen vid tröskeln för sitt internationella genombrott.

Den här gången koncentrerade sig männen från Umeå mer på att spela än på att piska upp revolution. Ett par brandtal hann sångaren Dennis Lyxzen ändå hålla – bland annat emot tvångssvenska.

Tidigare under dagen drog Rival Sons från USA ett energiskt set med bluesrock i tältet. Gruppen kan sin Led Zeppelin, men har svårt att få till ett eget sound.