"Guggenheims framgång skulle knappast upprepas i Helsingfors"

– Gör inte om misstagen som andra städer gjort i sina försök att kopiera Bilbao-fenomenet. Flera städer trodde de kunde placera sig på kartan bygga ett eget museum. Det lyckades inte. Helsingfors skiljer sig dessutom i det avseendet att man spelar om skattebetalarnas pengar, vilket gör det ännu mer allvarligt, säger författaren till boken om Bilbaos Guggenheimmuseum, Llatzer Moix Puig.

Bilbao-exemplet inspirerar fortfarande andra. Allt från hotellbusinessen till restauranger fick ett rejält lyft.

– Det som hände med Bilbao efter att museet etablerades där är ett nytt sätt att förstå ekonomin, men samtidigt handlar det om materiell kultur. I det här fallet är inte konstens uppgift att ge folk en upplevelse utan att främja ekonomin, säger Carles Guerra, chef för MACBA-museet i Barcelona.

Guerra säger att museet har bidragit till att förbättra det dåliga ryktet Baskien haft på grund av terrororganisationen ETA.

–Men har ni i Finland några politiska konflikter som kräver att imagen behöver repareras på det här sättet?

"Helt absurd"

Bilbaos Guggenheim har enligt Guerra haft ett dåligt inflytande på det lokala kulturlivet.

– Den mest skadliga effekten har varit att museet åsidosätter lokal konst. Jag skulle också våga påstå att baskiska konstnärer har blivit framgångsrika utan Guggenheims hjälp, inte tack vare Guggenheim.

Kulturinstitutets CCCB:s chef Judit Carrera påpekar att flera Guggenheimprojekt har stannat upp på vägen.

– Helsingfors borde åtminstone beakta att flera Guggenheimprojekt antingen slopats, backats eller lagts på is.

Carrera har även en klar syn på licensavgiften som krävts av Helsingfors.

– Den är till sin storlek helt absurd, även i ekonomiskt bra tider är över en miljon euro alltför mycket. Guggenheim har skapat skrönan om att själva museet kan ändra en stad utan vidare.

Hon vill ytterligare påminna att även pengarna var av avgörande betydelse i Bilbaos fall i slutet på 1990-talet.

– Guggenheims ledning erkände rakt ut att den stad som erbjöd högst skulle få byggnadsrätten.

Varumärket avgör

Helsingfors är speciellt även i det avseendet att staden redan har stort utbud av modern konst, samt kompletterande gallerier. I 1990-talets Bilbao fanns inte något motsvarande. Man började från noll.

– Anskaffningen av ett gigantiskt museum till Helsingfors skulle inte vara klokt med tanke på det läge ni har nu. Nuförtiden talar man dessvärre inte längre om vad som är eller inte är vettigt, de avgörande tre orden är varumärke, varumärke och varumärke, säger Moix Puig.

Judit Carrera rekommenderar att man först funderar på vilken roll eller kulturell betydelse Guggenheimmuseet i Helsingfors skulle ha.

–Om man inte hittar någon konkret uppgift kan det vara bättre att investera i ett redan existerande kulturprojekt.