I nöd och lust med Kristina

Äktenskapskarusellen snurrar i en av Alexandersteaterns repetitionssalar. Tre enträgna kavaljerer bönar om den stiliga Ulrikas (Birthe Wingrens) hand men blir snopet brädade när pastor Jackson uppenbarar sig i kulissen. Gladast av alla tycks dock den godhjärtade Kristina (Maria Ylipää) vara. Hon vill ju inget hellre än att väninnan skall bli lycklig.

– Kristina är så varm och vänlig att det är en ren lycka att få spela henne, förklarar Maria Ylipää under en snabb lunch.

– Hennes karaktär smittar av sig på mig.

Kristina är huvudperson i musikalen Kristina från Duvemåla som bygger på Vilhelm Mobergs epos Utvandrarna. Musikalen är skriven av Benny Andersson och Björn Ulvaeus och i februari inviger Svenska Teatern sitt nyrenoverade hus med den klassiska historien om Karl Oskar och Kristina.

Maria Ylipää hörde till dem som inte ens reflekterade över att söka en av de eftertraktade rollerna i musikalen. Hon gick till auditionen först efter att tea­tern hade ringt och uppmanat henne till det.

– Jag är ju finskspråkig och kände varken till historien eller musiken. Jag hade inte heller någon aning om hur stor den här berättelsen är i Sverige. Men när jag började läsa om den blev jag intresserad.

I dag flyter svenskan galant. I själva verket är det lättare att sjunga på svenska än på finska, säger Ylipää.

– Finskans alla konsonanter gör den till ett svårt språk när man sjunger. Den stora språkliga utmaningen för mig är vokalerna.

– Dessutom får jag mycket hjälp. När Björn Ulvaeus lyssnade hörde han att jag hade problem med en vokal. Då skrev han en ny textrad.

Basen i livet

Berättelsen om det fattiga men strävsamma paret som lämnar det hemvana Sverige för en ny framtid i Amerika är en hörnsten i den svenska litteraturen, lika viktig för svenskarna som Väinö Linnas Här under polstjärnan är för oss.

Maria Ylipää har inte sett den svenska musikalversionen med Helen Sjöholm som Kristina och inte heller Jan Troells filmer från det tidiga 1970-talet med Liv Ullmann i den kvinnliga huvudrollen. Däremot har hon läst böckerna.

Kan du identifiera dig med Kristina?

– Javisst, musikalen handlar ju om det som är äkta i livet – om kärlek, vänskap, mod, tolerans. Och om att överleva.

– Dessutom är invandrarproblematiken fortfarande aktuell i både Sverige och Finland. Kristina från Duvemåla är ingen vanlig Broadway- eller West End-musikal. Den är på allvar.

En av de svåraste scenerna är när Kristinas barn dör. Maria Ylipää medger att hon är berörd.

– Jag är också mamma och det händer att jag gråter när vi repeterar den här scenen. Sådant var livet förr, det ingick i vardagen att ens barn dog.

– För mig gäller det nu att gråta färdigt. När det är föreställning måste jag hålla ihop.

Musiken central

Kristinas gudstro är stark och skänker henne hopp när hon är förtvivlad. Maria Ylipää är född och uppvuxen i en kantorsfamilj i Nokia. Musik hade en självklar plats i hemmet men den unga Maria prioriterade fiolen, pianot och dansen framför sången.

Efter studentexamen sökte hon till både Teaterhögskolan och Sibelius-Akademin, kom in till båda och valde Teaterhögskolan.

– Det var ett bra val. Jag hade blivit för prestationsinriktad om jag hade valt Sibelius-Akademin.

– Musik är visserligen mitt språk men jag vill kombinera rösten och rörelsen. För mig är det svårt att bara stå och sjunga.

Kristina från Duvemåla har premiär på Svenska Teatern den 29 februari.