Colourbox.

Hårda sparkrav oroar kulturfältet

Kulturfolket bekymrar sig över vad nedskärningarna i statsbudgeten kommer att innebära i praktiken.

Förslaget till undervisnings- och kulturbudget för 2012 innehåller både satsningar och nedskärningar. Tillskotten är riktade till verksamheter som tros främja effektivitet, tillväxt, hållbarhet, sysselsättning och konkurrenskraft samt förebygga utslagning och marginalisering.

Nedskärningarna riktas mot bildningsarbetet, högskoleforskning, museer, teatrar och orkestrar. De kommer i huvudsak att infalla åren 2013-15, men redan 2012 är skalpellen framme. Bland annat skärs ca tio procent i teatrarnas och orkestrarnas statsandelar.

Matilda Sundström, administrativ chef för Teater Viirus, säger att det ännu är oklart om nedskärningarna kommer att kompenseras av indexhöjningar.

– Men det är klart att det här har en kännbar effekt. Eventuellt måste vi skära ner på personalen. Statsandelarna ges för vår kontinuerliga verksamhet, för personal och hyra, så vi måste ta det här på allvar.

Johan Storgård, chef för Svenska Teatern, ser att teatern måste delta i "talkot för det allmänna välståndet". Men biljettpriser eller de anställdas löner kommer inte att påverkas.

– Vi har en långsiktig verksamhetsstrategi och ekonomin är i balans.

Museilivet hotat

Museerna hör till dem som drabbas hårdast. Jouni Kuurne, överintendent på Finlands nationalmuseum, säger att läget ser dystert ut.

– Kostnader som löner är något som man inte kan spara på utan att det direkt drabbar verksamheten. Nu måste vi få en översikt över helheten innan vi kan ta konkreta beslut om hur vi ska förverkliga planerna utan att lägga ner någon enhet. Vi kan inte dölja det allvarliga läget men måste söka vettiga lösningar.

Aili Sauramo, verksamhetsledare för Finlands symfoniorkestrar rf, uppger att nedskärningarna drabbar hårdast små orkestrar där statsandelarnas proportionella andel är störst.

 

FAKTA
Vinnare och förlorare
  • Kultur- och undervisningsbudgeten för 2012 föreslås uppgå till 6,7 miljarder euro, 67 miljoner mindre än 2011.
  • Statsandelarna för teatrarna och orkestrarna skärs med 5 miljoner till 40,4 miljoner euro.
  • Museernas andel skärs med 5 miljoner till 17,7 miljoner euro.
  • Museiverkets verksamhetsutgifter skärs ner med 3 miljoner år 2012.
  • Universiteten skall skära ner utgifterna med 58 miljoner euro.
  • 10 miljoner sätts på att förbättra bl.a. förskole- och grundläggande undervisning, gymnasieundervisning samt grundläggande konstundervisning.
  • Anslagen för yrkesutbildning samt yrkesinriktad vuxenutbildning stiger med 33 miljoner respektive 5 miljoner.
  • Nästa år utdelas tipsmedel för 520,4 miljoner euro. Tipsmedlen finansierar 65 procent av utgifterna för konst-, kultur-, musei- och biblioteksväsendet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete.

– I många mindre städer där kommunernas ekonomi är sämre är orkestrarnas situation redan ansträngd. Först skärs det i freelance-arbetskraft, sen kommer permitteringarna och efter det faller konserter bort.

Bland annat bedömer hon att nedskärningarna kommer att drabba Mellersta Österbottens kammarorkester, Avanti och Kymi sinfonietta, som är ett aktiebolag som ägs gemensamt av Kotka och Kouvola.

– Det här är väldigt kortsiktigt handlande. Om förslaget godkänns i riksdagen kommer resultatet att vara katastrofalt. Summorna är små om man ser till helheten, men helt avgörande för de små aktörerna. Jag hoppas riksdagen tar frågan på allvar, säger Sauramo.

Också Thomas Wilhelmsson, rektor för Helsingfors universitet, ser att nedskärningarna är beklagliga.

– Vi beklagar att regeringen skär ner både utbildning och forskning samtidigt som man enligt utsago vill göra Finland till "kunnandets ledande land 2020". Speciellt beklagligt är det att universitetsindexet enligt planerna nu ska halveras. Också de lägre anslagen till Finlands Akademi står i strid med vad som tidigare utlovats, säger Wilhelmsson.

– Vi kan överleva men fokus förskjuts otvivelaktigt från utveckling till sparande.