Dirigenterna prisar akustiken i Musikhuset

Sakari Oramo är lycklig efter invigningskonserten.

– Salen är fantastisk. Salen som var väldigt bra som tom blev ännu bättre med publik. Den lilla extra skärpan som fanns i klangen försvann. Salen är tillräckligt skarp så här.

Vissa som var i salen på invigningskonserten saknade en viss fysiskhet och must i klangen. Oramo är ändå hoppfull.

– Jag tror det kommer med tiden. Detta är det som Yasuhisa Toyota talar om, att nytt trä aldrig är lika bra som gammalt. Jag tror salen kommer att bli bättre i takt med att träet åldras.

Också Jukka-Pekka Saraste som dirigerade Sibelius Finlandia på öppningskonserten öser lovord. Enligt Saraste har orkestrarna nu resurser att formulera en individuell orkesterklang.

– Alla måste tänka om och fundera på vad de kräver och söker. Nu är utmaningen att formulera en orkesterklang som är individuell och personlig.

John Storgårds som dirigerade HSO:s Sibeliusprogram sällar sig till kören som lovordar salen.

– Jag är lycklig.

Varför?

– För att vi äntligen har fått någonting som står i proportion till allt det arbete som länge har gjorts i finländskt musikliv. Tidigare har det inte funnits lämpliga akustiska forum för att presentera det arbete som vi gör.

Storgårds prisar den naturliga klangen i salen och jämför den gladeligen med akustikern Yasuhisa Toyotas andra arbeten.

– Du vill ha något kritiskt, men jag har ingenting kritiskt. Jag tycker att salen är fantastisk. Jag känner också Toyotas andra arbeten, till exempel konserthuset i Köpenhamn, men den här är ännu bättre.