Lykke Li ställde in på Flow

I ett textmeddelande beklagade promotor Tuomas Kallio att den ”extremt korta varseln gör det omöjligt att hitta en ersättande artist." Enligt Kallio hade Lykke Li ”blivit hastigt sjuk". Amerikanska vissångaren Iron & Wine, som inledde klockan halv åtta på huvudscenen, har fått tillstånd att förlänga sitt set, skriver Kallio i festivalens presstextmeddelande.

Lördagen på Flow startade tidigt på eftermiddagen, men varför vänta när vädret smeker och man har 54 artister på tolv scener att beta av. Tillräckligt för en mindre tredagarsfestival. Unga finländska soulsångerskan Mirel Wagner lär ha lagt ribban högt för resten av veckoslutet, rapporterade en av Hbl:s Flow-redaktörer, medan jag själv bevistade en paneldebatt om europeiska festivaltrender.

– Publiken verkar hitta ny musik snabbare nu än någonsin förr, till och med artister som inte släppt ett enda album, sade Fabian Töbel, promotor för festivalen C/O Pop i Köln. Det har också lett till att priset för de unga, heta akterna har stigit snabbt under senaste fem år.

Det samma hade Michal Ziolo från Warszawafestivalen Freeform noterat.

– De unga, speciellt brittiska, bandens gage är ett problem. Men utan dem såljer vi inte biljetter, sade Ziolo vars festival ändå strävar till att vara ett fokligare alternativ med maxpriser på 25 euro för en dagsbiljett. Polacker vill inte höra inhemsk musik, de är bara intresserade av brittiska och amerikanska band.

Ziolo trodde också att det i Östeuropa kommer att dyka upp flera nya, stora rockfestivaler inom ett par år.

– De stora finländska festivalerna har ett par ekonomiskt tunga år bakom sig, sade Juha Kyyrö, president (sic!) för musikbolaget Fullsteam, och efterlyste starkare profileringar.

– Man kan inte längre bara köpa in en radda band och hoppas på att folk kommer. Festivalbesökarna vill ha en helhetsupplevelse, sade Kyyrö med tydlig vink till Flow och promotor Tuomas Kallio som hade svårt att dölja sin belåtenhet med alltihop.

Då, på eftermiddagen visste han ännu inte att hans huvudartist skulle balla ur bara två timmar före.

Arrangemangen och arkitekturen på området får väl sägas fungera med tanke på alla de flaskhalsar som uppstår bland gammalt industriarkitektur. Belysningen kring paviljongerna och längs myrstigarna ger en civiliserad känsla. Under Röyksopp på fredag kväll var det lätt mer givande att plira omkring på ljusarrangemangen kring området än att stirra mot stora scenen där två figurer gungade i mörkret.

"Skriv att all musik här är ba bra bakgrund för mingel", förklarade barpersonalen spontant, och hade kanske inte helt fel. Man behöver ett speciellt förhållande till band som Warpaint, Ariel Pink eller The Pains Of Being Pure At Heart för att sugas med i stämningen. De sistnämnda fick höga betyg i klassen för emulering av 90-talets jämförelsevis ganska slöa indierock. Ett par, tre tusen applåderande tassar tyckte verkligen om dem, men det vara bara i sista låten som det fanns ansträngning att lyfta till nästa nivå. Ingen encore. Ingen t-shirt.

Då var det bättre drag i Svarta tältet under Hannulelauri – dj och bongotrummor behöver inte betyda baktakt, tvärtom piskade de oväntat hårt framåt. Bland alla rockband på halvmotor – och de är många i år på Flow – hade hannulelauriduon ett beat som fångade. På den minste utescenen plöjde "Finlands Editors" The Stockers, med alltför låg volym. Gitarristen Anton lär ha ett förflutet i power metal men det märks som tur inte annat än på virtuositeten i spelandet. LÖrdagkvällen fortsätter med Iron & Wine, som alltså fick förlängd speltid på grund av Lykke Lis sjudomsfall. Vi hoppas hon är ok och önskar henne en snabb konvalescens.

Fotograf Benjamin "Guldhjälm" Suomela och jag tar Empire Of The Sun och Human League som hållpunkter.

Följ oss också på twitter via hashtagen #hblflow!