Technoappen tog honom från Karis …till New York

Allt skedde mest av en slump. Det var påsken 2010 som programmeraren Johan Halin, 27, bestämde sig för att försöka utveckla en musikapplikation för iphone och ipad med vilken användaren själv kan styra över både stilen och rytmen i Halins favoritgenre experimentell techno. Hemma i Karis växte projektet till något han sysselsatte sig med bland annat för att imponera på andra grafiker, musiker och programmerare.

– Det är en väsentlig del av den digitala subkulturen att försöka överträffa varandra och testa nya saker. Just de kreativa och konstnärliga appar jag sysslar med är dessutom inte en särskilt stor kategori inom genren så det gäller att hitta de som faktiskt är intresserade.

Kan inte vara sant
När Halin väl var nöjd med sin app kontaktade han en internationell blogg för kreativa applikationer för att kolla vad de tyckte.

– De gillade vad de såg och lyfte fram mig stort. Några månader senare kom det ett mail från New York. Någon på The Museum of Modern Art (MoMa) hade lagt märke till min uppfinning. Visst var jag förvånad när de hörde av sig och meddelade att de övervägde att ta med mig i deras utställning Talk to me som behandlar kommunikation mellan människor och prylar. När de väl bekräftade saken tänkte jag shit, det här kan inte vara sant.

Halins applikation går i korta drag ut på att användaren som laddat ner den kan skapa egna technokompositioner genom att klicka på några enkla blåa rutor. Vid klicken utlöser de olika typer av ljud och rytmer, allt beroende på i vilken ordning rutorna aktiveras. Eftersom reglerna och gränssnittet är enkla påverkar också möjliga fel strukturen. Här blir bristen på kontroll en del av kreativiteten.

– I princip bygger det på en färdig låt som man själv sen kan ändra strukturen i. Eftersom jag gillar musikgenren så pass mycket är det här ett sätt för mig att föra vidare intresset till andra, lite i smyg.

Inför utställningens öppning nu i juli flög Halin till New York för att delta.

– Det var så bisarrt. Plötsligt fanns man där mitt bland New Yorks kulturelit. Jag började förstås genast snacka med en annan programmerare som verkade lika bortappad som jag själv. De flesta av utställningens konstnärer, eller designers som MoMa hellre kallar dem, är väldigt unga. Flera var där med sina mammor som antagligen inte ens visste vad det var deras barn egentligen lyckats åstadkomma.

Twitterkampanj
Utställningen som omfattar 194 olika verk lyfter fram hur saker kommunicerar med människan och hur designers hela tiden försöker utveckla kommunikationen. Allt från datorer och andra tekniska apparater som kreditkortläsare och biljettautomater till webbsidor, videospel, möbler och hela miljöer utforskas. Mycket av marknadsföringen har även skett via dessa. Bland annat har man försökt sig på en twitterkampanj där designers skulle tala med varandra i egenskap av sina verk.

Varför tror du de valde just dig?
– Min app passade helt enkelt in i konceptet. Och nog är det en fin sak att ha i cv:n även om det hittills inte inneburit någon jättelik framgång. Den typ av appar jag är intresserad av att utveckla är inget man direkt blir rik på. Jag gör ju framför allt det här för mitt eget intresses skull.

Halin poängterar hur svårt det kan vara att hitta relevanta appar som motsvarar ens egna intressen.

– Också stora företag kämpar för att få människor att hitta fram till just deras versioner, dit går mycket reklampengar. På internet är det både lätt och svårt att hitta saker, det gäller att ha rätt kontakter. Om jag till exempel hade satt ut min app på en egen blogg skulle den inte ha fått samma genomslag som nu. Det är också viktigt att saker till en början är gratis, eller åtminstone billiga. Och så ska det vara lättillgängligt.

Jobbet lockar mer
Enligt Halin försöker till exempel många tidningar tränga in traditionellt innehåll i sina appar.

– Det fungerar inte, materialet måste anpassas. Som användare ska man få en emotionell kontakt och kunna manipulera innehållet på ett meningsfullt sätt. Sen är förstås allt beroende av sin kontext. Appar ska generellt fungera snabbt, koncist och vara visuellt tilltalande.

Gällande apptrendens framtid i allmänhet förutspår Halin inte några snabba vändningar.

– Jag tror läget kommer stabiliseras, i stället för hundratals appar kommer folk i framtiden att förstås att bara använda ett tiotal som på riktigt är relevanta för dem.
Själv ser han sig som någonting mellan nörd, konstnär och programmerare. Drömmen är att få jobba med just interaktiv media. Studierna i datavetenskap vid Åbo Akademi är ännu på hälft.

– För mig har jobbet alltid varit mer intressant är skolan. Nu senast försökte jag mig på en experimentell klocka som är beroende av dygnets olika tidpunkter i sin ljudvärld. Den pendlar mellan tystnad och intensitet. Helt enkelt generativ audio när den är som bäst.