Ändringar i Greves tid

Man blir svettig av att bara gå in i balettsalen. Luften är fuktig, tung och syrefattig, men dansarnas iver är större än på många år. Trots att kompaniet precis inlett säsongen efter ett sommarlov på två månader verkar fermé-hoppen vara tio centimeter högre än normalt. En grupp solbrända ballerinor flyger genom luften med spänstiga grand jetéer till en vals ur baletten Don Quijote.

Kenneth Greve sitter avslappnat med benen i kors, sträcker vristerna och följer intresserat med lektionen. Han sträcker på halsen, nickar instämmande och kroppen lever med. De gröna ögonen glittrar till och han verkar gilla vad han ser. Då och då biter han ihop käken och ögonen smalnar kritiskt, än är de inte där han vill.

- Nationalbaletten är en ensemble som dansar bra men inte har uppnått sin fulla potential. Gruppen behöver förenas och få en känsla av stolthet. Jag strävar efter att placera ensemblen bland de bästa i världen, men det kräver att alla gör sitt yttersta, säger Greve.

Fascinerades av kvinnor

Greves pappa var professionell golflärare och Kenneth tillbringade mycket tid på golfbanan som barn. Då han inte fick plats på dagis började han med sällskapsdans, något han tyckte att var kul eftersom de flesta deltagarna var tjejer. På golfbanan träffade han en kvinna som var dansare vid danska Kungliga baletten. Hon föreslog för föräldrarna att deras son skulle börja dansa balett. Som åttaåring såg han Svansjön på tv och fattade ett avgörande beslut.

- En enda man omringad av vackra lättklädda kvinnor. Han hade otrolig styrka och kontroll. Det slog mig genast att det här är vad jag vill göra, säger Greve med pillemarisk blick och för handen genom de mörkblonda lockarna.

Han blev antagen till operans balettskola och det var tuffa tag redan från början. Kenneth fick färdas 50 kilometer varje dag från Helsingør till operan i Köpenhamn.

I sina tidiga tonår växte Greve plötsligt 32 centimeter under ett år. I dag är han 196 centimeter lång.

- Jag var skranglig och okontrollerad och fick sparken som 14-åring. Lärarna påstod att jag aldrig skulle uppnå den kraft som behövs för yrket. Det var det bästa som kunde hända mig, det sporrade mig till att kämpa vidare.

Greve avslutade skolan på rekordtid och drog som 16-åring iväg till New York, där han deltog i sommarkurser som ordnades av School of American Ballet. Han valde att stanna i New York och fick jobb på New York City Ballet.

- Efter ett och ett halvt år fick jag problem med att förlänga arbetstillståndet. Michail Barysjnikov som hade kontakter till Vita huset hjälpte mig. Han gav mig ett specialkontrakt vid American Ballet Theatre där jag dansade mina första solistroller.

Ingen onödig respekt

Greve vågade vara kritisk redan vid unga år. Då den hyllade danslegenden Rudolf Nurejev visade upp en tekniskt svår hoppserie ur baletten la Sylphide inför en skara beundrare såg Greve felen.

- Rudolf var omkring femtio och kvaliteten var inte den bästa. Då jag påpekade det för honom blev han rasande. Han befallde ut alla andra och jag fick rätta till honom. En vecka senare skickade han ett fax. Han hade utnämnt mig till danceur étoile, stjärndansare, vid Parisoperan. Jag var bara nitton och skulle dansa huvudrollen i Svansjön tillsammans med en stor diva och hade bara tio dagar på mig att lära mig stegen. Men jag var lugn. Jag kom ihåg min pappas ord: "Ge hundra procent så kan du vara nöjd, mer går inte att ge." Den mentaliteten bär långt, säger Greve.

1992 utnämndes han till premiärdansare vid danska Kungliga baletten och fjorton år senare till balettmästare.

För två år sedan lockades Greve till Showtime, en dansk sångtävling för kändisar där tittarna får ringa in och rösta på sin favorit. Pengarna som kom in gick till välgörenhet. 1,2 miljoner danskar såg honom dansa och sjunga och Greve, som varit balettstjärna i många år, blev nu rikskändis.

- I tävlingen såg jag en chans att hjälpa och ställde upp trots risken att framstå som skrattretande.

Publiken röstade fram honom till final och Greve vann med Freddy Mercurys låt Show must go on. Efteråt fick han ett erbjudande om att spela in en skiva.

Såg möjligheter i Finland

Viljan att hjälpa fick Greve att börja också med pedagogik. Dessutom ligger det i blodet, både hans pappa och bror är golflärare. Greve har jobbat med de bästa lärarna och eftersom han haft många bra och inspirerande chefer ville han dela med sig av sina erfarenheter.

Han var nära pensionsåldern för dansare och ville sluta medan han fortfarande var på topp. I flera år hade han önskat bli balettchef och i Finlands Nationalbalett såg han möjligheter och en bra struktur. Dessutom fanns det utrymme för nya idéer. Ledningsstrukturen delades upp i fjol och Greve såg det som en fördel att generaldirektören är opartisk då det gäller den konstnärliga sidan.

- Finland ligger lite avsides och den internationella balettpubliken hittar inte hit. Därför måste vi göra oss synliga. Jag har kontaktat agenter och planerat en del turnéer.

- Det finns en hel del duktiga dansare men många är blyga. Jag vill tända en gnista av glädje och passion hos var och en av dem och hjälpa dem att bygga upp ett gott självförtroende.

För närvarande har omkring hälften av dansarna tidsbundna kontrakt. Fasta kontrakt har inte skrivits på sex år. Greve önskar hålla ensemblen permanent och öka antalet fasta kontrakt, eftersom det medför stabilitet.

- Det är ett nationellt hus med dansare i olika åldrar. De utvecklas och mognar i olika takt. Det är inte trovärdigt att ha en 18-åring att spela mamman i Giselle, det måste finnas rum för olika personligheter. Då kan man också ha en bredare repertoar. Men jag vill få ut det personligt maximala ur var och en av dem, säger Greve.

Dags för imagelyft

Hittills har alla haft titeln dansare men Greve vill övergå till ett hierarkiskt system med premiär-, solist- och kårdansare. Han tycker att det är dags för ett imagelyft.

- Då jag säljer baletten för turnéer utomlands frågar de efter stjärnor. Det är både bra PR och bra för dansarnas personliga utveckling. Kommunismen är en vacker tanke, men i Svansjön kan det bara finnas en Odette. Givetvis är alla viktiga och hierarkisystemet utesluter inte att nya förmågor kan komma fram genom hårt arbete.

- Jag vill att vi ska synas och vara aktiva överallt, både i Finland och på festivaler och turnéer utomlands, säger Greve.

Antalet balettföreställningar för i år har ökat och arbetsdisciplinen ska bli skarpare. Balettlektionen är den heliga Graal, stommen till det som syns på scenen och ett mått man kan mäta ensemblens nivå med.

Greve är mån om att ta hand om och ge råd åt dansarna. Han vill personligen gå igenom deras svagheter och styrkor och kommer att skapa mappar med info om var och en av dem. På det sättet kan han också följa med dansarnas utveckling och motivation. För att kontrollera att alla säkert tränar klassisk balett sex gånger i veckan måste alla dansare från och med i höst kruxa för sitt namn på en lista före morgonträningen.

Många unga dansare har i flera år hängt kvar på produktionskontrakt. Greve löste problemet genom att skapa en läroavtalsgrupp för unga dansare, som delvis finansieras av staten. Av elva unga dansare blir tre medlemmar i ensemblen i framtiden.

Vill föra fram det unikt finska

För att göra Nationalbaletten mer framgångsrik vill Greve lyfta fram det unikt finska.

Finland är ungt då det gäller dans, här finns inte en tradition av balettkoreografier på samma sätt som i till exempel Danmark. Finländarna är enligt Greve lite udda och extrema och han vill få fram det också på scenen genom att lyfta fram finska begåvade koreografer. Det måste ändå vara något som också fungerar på internationella scener.

- Nutidsdansen är välutvecklad i Finland men det finns få som kan göra koreografier för dans på tåskor. Jag har själv en del idéer men skulle föredra att någon annan genomförde dem, säger Greve som gjort koreografier till en hel del klassiska baletter.

- Det är viktigt att hålla den klassiska linjen, annars försvinner vi. Det finns många duktiga nutidsgrupper i landet och vi måste bevara Nationalbaletten som en ensemble med stark klassisk teknik, men som också behärskar nutidsdans.

Stora planer, som turnéer och fasta kontrakt kostar pengar. Men Greve är inte orolig för att de ekonomiska problemen från tidigare år ska upprepas.

- Vi fäster hela tiden uppmärksamhet vid ekonomin och har omstrukturerat systemet. Vi har definitivt lyckats ändra riktningen.

I balettchefens rum är alla bohemiska drag av tidigare chefen Dinna Bjørn bortblåsta. Greves inredning är minimalistisk och andas business. Säsongens första veckor är bråda tider för honom. På 40-årsdagen jobbar han över tio timmar men ser fram emot middag med hustrun Marie-Pierre, fransk premiärdansare som nyligen gett upp karriären i Köpenhamn, samt sönerna Thorgan och Schonan.

- Jag vilar då jag blir gammal, jag är inte den typen som stressar, säger Greve, som har ett fyraårigt kontrakt med Nationaloperan.

JENNY JÄGERHORN, TEXT

jenny.jagerhorn@hbl.f

TOR WENNSTRÖM, FOTO

tor.wennstrom@hbl.fi

Skribenten har varit anställd som dansare vid Operan sedan 2000 och är för tillfället studieledig.

PROFIL

Kenneth Greve

Ålder: 40 år

Familj: Hustrun Marie-Pierre, 37 år, som varit premiärdansare, och sönerna Thorgan, 9 år, och Schonan 6 år.

Bor: I Tölö I Helsingfors sedan slutet av juni.

Beundrar: Min fru. Hon har en fantastiskt positiv inställning till att världen kan bli en bättre plats.

Favoritord på danska/finska: extraordinært/kyllä

Gillar: Att spela golf och att snickra, att få mina händer smutsiga.

Motto: Ge hundra procent i allt du gör.

Favoriträtt: Jag älskar all mat och äter mycket. Jag gillar speciellt saftiga biffar.